Säg som det är – ni är emot fria skolvalet

Likvärdighet innebär inte att all undervisning ska vara lika för alla. Den ska utformas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Eftersom många friskolor är duktiga på just detta så har många elever nyttjat skolvalet, skriver Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton i en replik på SvD.

På SvD Brännpunkt 19/8 menar företrädare från Nätverket för en likvärdig skola tillsammans med Daniel Suhonen, Katalys, att en likvärdig skola är omöjlig så länge det finns aktiebolag.

Den svenska skolan står inför enorma utmaningar. I stället för att diskutera hur vi kan skapa världens bästa skola hävdas rena osanningar om fristående skolor. Vi har i dag en mängd friskolor som drivs med en stark idé och med ambitionen att ge alla elever en bra start i vuxenlivet. Till skillnad från artikelförfattarna så välkomnar många det samhällsengagemang och bidraget till mångfald som friskolorna utgör.

Att aktiebolagsdrivna friskolor – 7 av 10 friskolor drivs som aktiebolag – konsekvent skulle sålla fram duktiga elever är grundlöst. Tvärtom, tar många ett stort ansvar för elever med större utmaningar och svårare förutsättningar. Det är elever som av olika skäl inte fått fullständiga betyg och som ofta har låg studiemotivation. Artikelförfattarna verkar ha missat att dessa finns och gör stor skillnad för många.

Vare sig OECD eller Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau) har funnit det som Suhonen med flera påstår. Med tanke på att 85 procent av alla barn går i kommunala skolor är det kanske inte så konstigt att deras påstående inte håller. Ifau visade tidigare i år att resultaten i svensk skola började falla redan före det fria skolvalet. De visar samtidigt att familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen inte har förändrats. Enligt Ifau finns det inget som tyder på en koppling mellan ökade skillnader mellan skolor och att det skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat. Ifau har också tidigare i studier visat på att ju högre andel friskolor det finns i en kommun ju högre blir kunskapsresultaten även i de kommunala skolorna.

Det största skälet till skolsegregation är bostadssegregationen och för dålig kännedom om det fria skolvalet – inte minst i utanförskapsområdena. Utgångspunkten måste vara att alla ska få kunskap och kunna välja skola inte att hålla tillbaka unga människors strävan att utvecklas och hitta en utbildning som passar just dem bäst.

Författarna konstaterar lite för snabbt att lärartätheten skulle vara lägre i bolagens skolor. Lärartäthet måste jämföras mellan skolor med samma årskurser, annars jämför man äpplen och päron. När vi jämförde ”likadana” skolor med hjälp av Skolverket verkar det som att friskolor oftare har högre lärartäthet än kommunala skolor.

Ytterligare ett fel från Suhonen med flera är att skolpengen är lika för alla elever. Det stämmer inte. Skolpengen anpassas till elevsammansättningen på skolan. En skola vars elever betraktas ha det lättare får mindre resurser än en skola som anses ha större utmaningar. Det är reglerat i lag och är något som kommunerna förfogar över helt på egen hand. Skolverkets statistik visar att friskolor i genomsnitt får 11 000 kronor (11,6 procent) mindre per elev per år än vad en kommunal skola får.

Möjligheten att själv välja skola är mycket uppskattad och många ser det i dag som en självklarhet och en rättighet. Likvärdigheten garanteras genom de nationella målen. Likvärdighet innebär inte att all undervisning ska vara lika för alla. Den ska utformas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Eftersom många friskolor är duktiga på just detta så har många elever nyttjat skolvalet. Skolinspektionen har också konstaterat att det är så.

I dag går över 315 000 barn och elever till sin fristående förskola och skola varje dag och drygt 55 000 människor arbetar där. Köerna är långa till landets friskolor, över 160 000 elever just nu. De flesta friskolor är små. 94 procent av de fristående huvudmännen har bara en eller två enheter.

Det är stor skillnad mellan föräldrars och barns uppfattning om skolvalet och artikelförfattarnas. I stället för att komma med svängiga påståenden – säg i stället som det är – ni är emot det fria skolvalet och elevens möjlighet att välja det som passar hen bäst.

Mikaela Valtersson

ordförande Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton

vd Friskolornas riksförbund