Lösningen är att fler väljer skola, inte färre

Nästan hälften av nämndordförandena i kommunerna svarar i Dagens Samhälles enkät att de vill begränsa det fria skolvalet. Att många svarar efter partiboken kommer inte som en chock, men idén är alltjämt feltänkt. Alla borde göra ett aktivt skolval – också de utan starka studietraditioner och de som nyligen kommit hit. Det skriver Ulla Hamilton på dagenssamhalle.se.

Integrationen av nyanlända är viktig och skillnaden mellan skolor har ökat, även om skillnaden på elevnivå är ungefär den samma. Statliga IFAU har visat att den överväldigande förklaringen till utvecklingen är dagens närhetsprincip och en allt större boendesegregation. För även om alla sedan 90-talet har rätt att välja skola så är det tyvärr fortfarande många som inte känner till det, trots att kommunerna är skyldiga att informera om skolvalet.

Sverige behöver en skoldebatt med bättre proportioner, en debatt som baseras på fakta istället för tyckande. Vi står för ett rekordtapp enligt PISA. Skolverkets statistik visar att nära hälften av landets kommuner ser en påtaglig minskning av antalet gymnasiebehöriga elever sedan 2011. Endast 11 procent (31 kommuner) har en positiv utveckling. Detta trots att Sverige fortfarande har en av de minst segregerande skolorna inom OECD. Det är alltså inte skolsegregationen som förklarar misslyckandet.

För kommunpolitiker ligger det uppenbarligen nära till hands att se valfrihet som ett administrativt bekymmer. Att dela ut skolplatser med social ingenjörskonst är förstås en överlägsen modell om man vill ha en enkel planering. Men det kommer inte vända skolresultaten, däremot minska människors makt. 

Viljan att hindra skolval lider av en brist på förståelse av mångfald och den enskildes behov. När skollagen pratar om en likvärdig skola avses den enskilde eleven, inte skolenheter. Vad som är den bästa skolan för den ena eleven kan vara rent av vara dålig för en annan. Det är också enfaldigt och farligt att tro att skolors kvalitet endast beror på socioekonomiska faktorer. För även om det inte är välkommet att påpeka så är skolor, rektorer och lärare inte lika duktiga. Oavsett elever.

Som medborgare måste vi förvänta oss av våra kommunpolitiker att de lyfter blicken och ser den större bilden. Forskning visar att studieresultat i hela kommunen ökar när en friskola etablerar sig. Det kan tvinga fram nödvändiga omtag i hur en kommun sköter skolan.

Finns det då ingen integrationsutmaning? Jo absolut, och svaret ligger i bostadspolitiken och att se skolvalet som en möjlighet. Vi vill kombinera friheten att välja skola med en ökad möjlighet för alla att ta ett genomtänkt beslut genom att alla i en kommun aktivt ska välja grundskola. Aktivt skolval finns redan i dag i kommuner som Nacka och Botkyrka. Vår uppmaning till kommunpolitiker är att åka dit och se. Det är framförallt de som bor i miljonprogramsområden som tjänat på modellen.

Självklart måste vi också på kort sikt hantera de unga nyanlända som ska in i den svenska skolan. Men tyvärr faller många in i en absurd slutsats - att just nyanlända inte ska få välja skola. De om några har behov av rätt förutsättningar för att lära sig ett språk, en kultur och den ordinarie läroplanen. Vad de minst behöver är att bli betraktade som en grå massa.

Friskolornas riksförbund har därför tagit initiativ till att friskolor ska få ha en särskild kvot för nyanlända, där rätten att välja finns kvar. Det är glädjande att ett sådant förslag därför nu bereds inom regeringskansliet.

Det har stor betydelse vilken skola föräldrar väljer och väljer bort till sina barn. Därför borde alla göra ett aktivt skolval – också de utan starka studietraditioner och de som nyligen kommit hit.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund