DEABTT | Den svenska skolan tampas med många problem. Kunskapsresultaten sjunker och läraryrket är inte tillräckligt attraktivt, för att nämna några utmaningar. Det är hög tid att den svenska skoldebatten tar steget bort från fokus på huruvida friskolor är bra eller dåliga. Kommunerna har i stället mycket att lära av friskolorna. Det skriver Ulla Hamilton, tf vd, för Friskolornas riksförbund på Dagens Samhälles debattsida.
Skolinspektionens nyligen presenterade rapport ”Huvudmannens styrning av grundskolan – ett uppdrag med eleven i fokus” är en intressant läsning. Den är också ganska beklämmande i vissa delar. 17 enskilda huvudmän och 19 kommunala huvudmän ingår i granskningen. Bland dessa döljer sig de största kommunerna i landet och fyra av de största skolkoncernerna.
Av de 19 kommunerna är det bara en – Hammarö – som får godkänt av Skolinspektionen. Av de enskilda huvudmännen är det 5 av 17, bland annat alla granskade friskolekoncerner Vittra, Internationella Engelska skolan, Pysslingen, Kunskapsskolan och även lilla Vrena friskoleförening, som får godkänt av Skolinspektionen.
Det är viktigt att ta Skolinspektionens rapport till intäkt för att strama upp arbetet i kommunerna. Det är ett skrämmande dåligt resultat som Skolinspektionen avslöjar när det gäller resultatuppföljning och styrning mot nationella mål i landets kommuner. Skolinspektionen kanske ska bjuda in till en konferens där de godkända granskade friskolorna kan fungera som goda exempel för andra huvudmän.
Skolinspektionen för ett resonemang kring skillnaden mellan kommuner som huvudmän och enskilda huvudmän. De menar att kommuner ansvarar för ett stort antal uppgifter av olika slag, förutom skolfrågor. Det innebär att de, till skillnad från enskilda huvudmän som enbart driver skolor, inte kan fokusera ensidigt på skolfrågorna.
De menar att de små enskilda huvudmännen är väldigt nära verksamheten och de stora enskilda huvudmännen har utbildning som fokus för hela företaget. ”Ett skolföretag har ägarintressen att ta hänsyn till medan kommunpolitiker har att ta hänsyn till den lokala politiska opinionen och en politisk opposition. Samtidigt är alla de som är utsedda att förvalta och utveckla den kommunala skolan precis lika mycket ansvariga för just skolfrågorna som den enskilde huvudmannen.”
Ett intressant resonemang i sig som ju faktiskt kan tolkas som ett ifrågasättande om utformningen av det kommunala huvudmannaskapet är optimalt för att nå bästa resultat.
Skolinspektionen konstaterar att de fyra stora skolföretag som ingått i granskningen alla har ett utmärkt kvalitetsarbete och en styrkedja som är tydlig. Undervisningen står i fokus och de nationella målen för utbildningen har en framträdande plats i arbetet. Kunskapsresultaten är generellt höga. Mål och resultat är i fokus i arbetet på ett tydligt sätt.
När det gäller de kommunala huvudmännen konstaterar Skolinspektionen att de nyckeltal och resultatmått som används av dem – framförallt när det gäller kunskapsresultat – i många fall sammanställs utan att det görs tydliga analyser av samband, skillnader eller andra korrelationer mellan olika resultat. De analyser som görs stannar ofta på förvaltningsnivå. Därmed nyttjar inte huvudmännen detta material på bästa sätt i kvalitetsutvecklingsarbetet.
Skolinspektionen anser att beslutskedjan är oklar i några av de granskade stora kommunerna. Intervjuade rektorer, förvaltningschefer med flera upplever dubbelarbete på olika nivåer i organisationen. Det gör också att uppföljningen av skolornas resultat blir splittrad.
Av inspektionen framgår det också att intervjuade medarbetare framfört att det saknas dialog mellan huvudmännen och rektorerna. Bristen på dialog gör att det inte sker någon förankring av nya mål nedåt i organisationen och att det inte heller förmedlas information om lokala resultat och behov uppåt i organisationen.
Detta skiljer sig markant mot förankringsarbetet hos de stora enskilda huvudmännen som har en medveten dialog mellan huvudmän, rektorer och med flera berörda. Det innebär att hos de senare är alla införstådda med arbetsprocessen för ledning och styrning.
Efter att ha läst Skolinspektionens rapport är det lätt att konstatera att de kommunala huvudmännen uppenbarligen har mycket att lära av de stora enskilda huvudmännen. Lilla Vrena friskoleförening kan kanske också vara en inspirationskälla för vissa kommuner.
Ulla Hamilton, tf vd Friskolornas riksförbund