Friskolorna behövs för alla nyanlända

Friskolornas riksförbund presenterar i dag en rapport med nya siffror. Hela 87 procent av alla grundskolor har socialdemokratiska lokalpolitiker velat stoppa. Hade ett veto för kommunerna funnits i dag hade 9 av 10 friskolor i s-kommuner inte funnits. Sverige hade varit fattigare land i flera avseenden. Det handlar om uteblivna valmöjligheter för elever, föräldrar och lärare att välja något annat än det kommunala, att välja något som passar dem bättre, skriver Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton i Aftonbladet.

DEBATT. Friluftsskolan Vargen i Kiruna startade då lärarna slog upp skola i det gamla Jägarregementet som var nedlagt. De byggde, målade och ställde i ordning allt tillsammans med föräldrar och när de öppnade hade skolan 48 elever. I dag går det fler än 130 elever i årskurs 4–9 på skolan. Idén är att utnyttja fördelarna med att bo i fjällvärlden. Eleverna får utöver ordinarie undervisning ta del av en mängd friluftsaktiviteter utomhus.

Kiruna kommun försökte stoppa skolan, men alla ansvariga myndigheter gav dem rätt.

Med ett så kallat kommunalt veto, hade Friluftsskolan Vargen inte funnits. Ett veto skulle innebära att kommunpolitiker får makten att säga nej till nya framgångsrika skolor trots att Skolinspektionen godkänt dem. Friluftsskolan Vargen är bara ett i raden av exempel på hur hårt effekten skulle slå. Skolor, från norr till söder, hade inte fått öppna dörrarna till klassrummen.

Regeringen utreder nu möjligheten att införa ett kommunalt veto. Gustav Fridolin anser att det är dags att flytta makten från föräldrar och elever till kommunpolitikerna. Detta trots att Miljöpartiet tidigare varit starka motståndare mot det. Så sent som i valrörelsen 2014 var Fridolin tydlig med att ett kommunalt veto skulle vara förödande mot byaskolor och pedagogiska alternativ. Nu är principerna offrade för att värna regeringssamarbetet med Socialdemokraterna.

För även om Socialdemokraterna säger sig värna kvaliteten i skolorna så tyder agerandet hos socialdemokratiska kommunalråd på att det inte är skolornas kvalitet eller vad de kan tänkas bidra med som fäller avgörandet.

Friskolornas riksförbund presenterar i dag en rapport med nya siffror. Vi har noga gått igenom hur socialdemokratiska kommunpolitiker agerat när det kommer till nya friskolor under förra mandatperioden, 2010–2014.

Resultatet är tydligt och nedslående. Hela 87 procent av alla grundskolor har socialdemokratiska lokalpolitiker velat stoppa. Hade ett veto för kommunerna funnits i dag hade 9 av 10 friskolor i s-kommuner inte funnits. Sverige hade varit fattigare land i flera avseenden. Det handlar om uteblivna valmöjligheter för elever, föräldrar och lärare att välja något annat än det kommunala, att välja något som passar dem bättre.

 Friskolor kan bidra, och vill bidra, till att vända utvecklingen i den svenska skolan. I det nya läge som finns nu, med många barn som kommer till Sverige, pressas skolsystemet hårt. Dessutom kräver det nyinvesteringar runt om i landet.

Ska det svenska samhället klara den utmaning som tillströmningen av asylsökande innebär, på ett värdigt och effektivt sätt, så behöver regeringen öppna upp för alla som vill bidra. Det finns många fristående aktörer som vill hjälpa till och avlasta kommunerna. Att i ett sådant läge göra det svårare för nyetableringar är helt fel väg att gå.

Nu gäller det att stå upp för en ökad pedagogisk mångfald och för elevers och föräldrars rätt att välja. I dag lanserar Friskolornas riksförbund en rikstäckande kampanj – #vetoeffekten.

Vi är övertygade om att beslutet gällande vilken skola som passar eleven bäst ska fattas vid köksbordet och inte vid kommunpolitikernas konferensbord. Vad föräldrarna och eleverna anser i denna fråga är tydligt. Köerna är långa till många fristående skolor.

Mikaela Valtersson

Ordförande, Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund