Bästa 25-årspresenten till friskolorna

Även om friskolorna än en gång kommer undan med blotta förskräckelsen är det inget bra läge. Den ständiga oron, för att en ny politisk svängning ska ställa allt på ända, finns kvar. Den bästa 25-årspresenten regeringen skulle kunna ge till de 340 000 eleverna och de 60 000 anställda är beskedet att Reepalu-utredningen inte längre är aktuell och att det är breda lösningar med kvalitet i fokus som gäller. Det skriver Lars Leijonborg, ordförande i Friskolornas riksförbund i bl a Jönköpings-Posten.

Friskolereformen fyller 25 år. Den 9 juni 1992 fattade riksdagen beslut om reformen som införde skolpengen och gav större möjligheter att välja skola.

Bland föräldrar och elever har den blivit en succé. Andelen elever som går i en friskola har ökat från knappt en procent till närmare tjugo procent. Men just nu svävar det största hotet hittills över denna samhällssektor: Reepalu-utredningen.

Och det är ingen liten sektor vi talar om. Räknar man in också förskolorna, som träffas av samma hot, talar vi om 340 000 barn och ungdomar och över 60 000 anställda!

Jag accepterade 2011 uppdraget att vara ordförande i friskoleutredningen för att både Alliansen och de dåvarande oppositionspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet signalerade att det var dags att föra friskolefrågan ur den politiska stridslinjen.

Båda blocken såg att det fanns inslag i regelverket som behövde rättas till.

Det blev också en uppgörelse. Den inleddes med några ord som faktiskt S/MP-sidan först formulerade: ”Friskolorna har kommit för att stanna.”

Och Stefan Löfven försäkrade i sin första regeringsförklaring 2014 att överenskommelsen låg fast.

Men strax därefter gavs Vänsterpartiet ett stort inflytande över regeringens politik.

Då frångicks raskt en av de principer som varit avgörande för de borgerliga, nämligen att skolor också skulle få drivas i aktiebolagsform med rätt att ta ut en skälig vinst.

Försvaret för aktiebolagsformen kom ur en övertygelse att den tillför en dynamik som systemet behöver. Det finns andra former som absolut fungerar, som kooperativ och stiftelser, men vill man ha mer av utveckling och förändring är bolagsformen bra.

Ilmar Reepalu har expedierat det som i praktiken var vänsterpartiets beställning.

Men remissinstanserna visar att utredningen mörkar konsekvenserna av sitt förslag.

I praktiken handlar det om ett vinstförbud.

Och ett sådant kommer att utlösa konkurser och nedläggningar. Kommunerna har ingen möjlighet att på kort varsel ta hand om alla drabbade elever. Det blir kaos i svensk skola i ett läge när de svenska resultaten i PISA äntligen vänt uppåt och all kraft borde läggas på att stödja den utvecklingen.

Dessbättre verkar det just nu som om det finns en majoritet emot Reepalu-förslaget genom att Sverigedemokraterna också säger nej. I så fall undviks kaoset.

Men även om friskolorna än en gång kommer undan med blotta förskräckelsen är det inget bra läge. Den ständiga oron, för att en ny politisk svängning ska ställa allt på ända, finns kvar.

Den bästa 25-årspresenten regeringen skulle kunna ge till de 340 000 eleverna och de 60 000 anställda är det här beskedet: Reepalu-utredningen är inte längre aktuell. Nu är det breda lösningar med kvalitet i fokus som gäller.

Lars Leijonborg

Ordförande Friskolornas riksförbund