Alla elever måste ges lika villkor i skolan

Skolpengen är inte lika för alla elever. Därmed har lagen urholkats på ett mycket allvarligt sätt för framförallt de barn och elever som behöver och har rätt till särskilt stöd, visar en ny rapport från Friskolornas riksförbund. Det skriver Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund på Dagens Samhälles debattsida .

Skolpengen är inte lika för alla barn och elever. Många kommuner undviker att ta med alla kostnader eller redovisar på ett sådant sätt att det blir omöjligt att granska hur de har räknat. Andra håller skolpengen nere genom att budgetera för lågt och sedan avskriva de kommunala skolornas underskott. Men kanske är det allra värst för elever i behov av särskilt stöd, sedan de flesta kommuner nu vägrar att bevilja de tilläggsbelopp som ska garantera att de får den undervisning de har rätt till.

För tre år sedan förtydligades skolpengsreglerna i skollagen. Syftet var att skapa lika villkor för alla elever, oavsett om de väljer kommunal eller fristående skola. Kommunerna fick klara besked om att skolpengen ska fördelas på lika villkor. Men lagen har inte nått ända fram. Friskolornas riksförbund har granskat hur de nya skolpengsreglerna fungerar i praktiken och kan konstatera att mycket återstår när det gäller lika villkor för eleverna. Framför allt måste alla kommuner ha lagens intention för ögonen och inte se lika villkor för eleverna som något förhandlingsbart.

Givetvis sköter sig flera kommuner bra. Men tyvärr är exemplen många där kommuner på olika sätt undanhåller eleverna medel som de har rätt att få med sig till den skola de väljer. I flera fall kan det röra sig om tusentals kronor per elev och år.

En positiv nyhet med den nya lagen är att friskolorna kan få skolpengen prövad i förvaltningsrätten om de anser att den inte är rätt. Men antalet rättsfall ligger konstant väldigt högt, mellan 400 och 500 om året. Rättsprocesserna kostar mycket pengar, både för skolorna, kommunerna och för resten av samhället. Det är inte rimligt att kommunerna hellre slåss i domstol än betalar rätt skolpeng från början. För små skolor är det för dyrt att köpa in egen ekonomisk och juridisk hjälp. Och det ska de inte heller behöva göra. Både skolan och eleverna ska kunna lita på att kommunen gör rätt.

Bland de vanligaste skälen till överklaganden är att det är svårt att förstå hur kommuner har beräknat storleken på skolpengen. Här är lagen alldeles för otydlig och behöver ändras. Det är också många kommuner som inte kompenserar eleverna i fristående skolor om de egna skolorna går med underskott. Genom att år efter år sätta en för låg budget, och sedan tillåta de kommunala skolorna att överskrida budgeten, kan skolpengen till friskolans elever hållas nere. I Norrköping går gymnasieskolan ständigt med underskott – de senaste tre åren handlar det om 43,7 miljoner kronor. Överklagandet för 2010 är inte avgjort ännu, men de fristående gymnasierna bedömer att de fått 4 215 kronor för lite per elev. Nyligen dömdes Karlskrona kommun att betala 796 kronor mer per elev i gymnasieskolan.

Det kanske allvarligaste exemplet i vår granskning är hur lagen urholkats för de elever som har rätt till särskilt stöd. Trots mängder av överklaganden har kommun efter kommun bestämt sig för att inte tilldela tilläggsbelopp för de elever som har störst behov i själva utbildningssituationen. Flera skolor berättar nu att de inte ens söker tilläggsbelopp för särskilt stöd längre eftersom det upplevs som utsiktslöst. Konsekvensen blir att valfriheten undermineras och att rätten till utbildning på lika villkor blir tomma ord. I tider av debatt om sjunkande resultat för just dessa elever är det anmärkningsvärt.

Fristående förskolor och skolor erbjuder en mångfald som ökar den reella valfriheten för barn, elever och föräldrar. Ska systemet fungera måste de kunna ha fullt förtroende för att de får resurser på lika villkor, oavsett val av skola. Det är varje kommunpolitikers ansvar. Vår utredning visar att vi har långt kvar till lika villkor för alla barn och elever.

Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund