”Miljöpartiet leder jakten på friskolorna”

”Det är sorgligt att Miljöpartiet, som varit vän av mångfald och valfrihet på skolområdet, nu leder jakten på friskolorna. Vi är mycket oroliga, över den uppenbara fientlighet mot landets friskolor som regeringen visar gång på gång”. Det skriver Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton på SVT Opinion.

Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton
Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton

Regeringen ger tilläggsdirektiv till den så kallade Skolkostnadsutredningen om att utreda en gemensam kö till alla skolor och att införa ett kommunalt veto. Återigen är det de fristående skolorna som pekas ut. Hur antagningen går till i kommunala skolor verkar inte regeringen intressera sig för. Regeringen vill göra lägeskommunen ansvarig för administrationen av köer och antagning av elever även till de fristående skolorna i kommunen.

Det utvidgade uppdraget ”syftar till att säkerställa att antagningen av elever sker enligt gällande regelverk”. Det verkar som regeringen redan har bestämt sig, att uppdraget snarare är en beställning på hur än på en analys om det är möjligt och önskvärt. Det svenska utredningsväsendet har traditionellt inte handlat om att leverera en politisk beställning utan handlat just om att utreda för och nackdelar och hitta lösningar på problem. Det verkar inte regeringen vara intresserad av.

Det är sorgligt att Miljöpartiet, som varit vän av mångfald och valfrihet på skolområdet, nu leder jakten på friskolorna. I tilläggsdirektivet har insmugits att utreda hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte, ett kommunalt veto.

En huvudman på skolområdet ska alltså få rätt att stoppa etableringen av en konkurrent via ett veto. Var kommer elevperspektivet in i detta sammanhang? Vad händer med lärarnas möjlighet att välja arbetsgivare? Ingen nämner detta med ett ord.

Det är förbluffande att landets regering lägger så mycket kraft och energi på att förhindra utveckling på skolområdet. All kraft läggs på huvudmannafrågor samtidigt som skolresultaten i många skolor är katastrofala.

I dag går 310.000 elever i fristående skolor, 55.000 människor arbetar i dessa skolor. Det är fler personer än vad som arbetar inom Volvo, Scania och Ericsson tillsammans, i Sverige.

Regeringen verkar fullständigt strunta i dessa personer, deras familjer och de många entreprenörer som driver verksamheterna.

Skolkostnadsutredningen handlar om viktiga frågor som reglerar förutsättningar för långsiktigt hållbar ekonomi för friskolorna, som en rättvis skolpeng. Därför måste alla uppdrag som de får utredas i botten, att konsekvenserna analyserar och att förslagen inte bygger på skrönor som florerar i debatten. Idag är det ett stort problem att många kommuner inte ger rätt skolpeng.

I klartext, elever som väljer friskolor behandlas orättvist jämfört med de som väljer kommunala. Kommunerna äger frågan om friskolornas ekonomi eftersom friskoleelevernas skolgång finansieras via skolpengen. I vissa kommuner fungerar det väl, men i många fall får friskolorna strida för att deras elever ska få en rättvis skolpeng. Nu pekar regeringen på denna huvudman - kommunen - som ansvarig för att administrera skolköerna. Det gör frågan delikat. Våra erfarenheter av kommunens administration och behandling av de fristående skolorna är inte odelat goda.

I dag har skolorna urvalskriterier godkända av Skolinspektionen. Om det finns fler sökande än skolplatser kan skolorna använda sig av syskonförtur, närhetsprincipen eller kötid när de ger elever plats. Hur ska dessa urvalskriterier hanteras i en gemensam hantering med alla huvudmän? Utredarna måste ge svar på många frågor.

Hur hanteras de elever som bor i en kommun men väljer en skola i en annan kommun? Hur säkrar man full insyn och tillgång till kösystemet för alla berörda skolor så de kan försäkra sig om att alla ansökningar hanteras på lika villkor? Hur tillgodoses varje skolas behov av att kunna hålla kontakt och föra dialog med intresserade elever och föräldrar? Det krävs transparens och att varje skola har full tillgång till kö-informationen.

Ett gemensamt kommunalt kösystem måste också kombineras med ett krav på kommunerna att informera om det fria skolvalet och vilka alternativ som finns.

Friskolornas riksförbund följer utredningen noga. Den måste baseras på fakta. Ett förslag måste innebära tydligt positiva effekter för alla elevers fria skolval.

Men vi är oroliga, mycket oroliga, över den uppenbara fientlighet mot landets friskolor som regeringen visar gång på gång. Vi är inte bara organisationen, utan alla de hundratusentals människor som berörs av det spel som regeringen ägnar sig åt med en hel bransch framtid.

Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund