Enligt regeringen är det kommunala vetot mot friskolor ett sätt att motverka segregationen. Men med ett kommunalt veto ökar skillnaderna mellan kommunerna och elevernas bostadsort får större betydelse för deras skolgång. Hur ska jämlikheten garanteras? Det skriver Ulla Hamilton, vd, på Dagens Samhälles debattsida 7 april.
Den 1 april försökte regeringen smyga ut ett förslag om ett kommunalt veto mot etableringen av nya friskolor som drivs i vinstsyfte. Man hade kunnat hoppas på att det var ett aprilskämt, men det var det inte.
Det verkar finnas ett tydligt skäl till varför ett kommunalt veto – en jantelag – ska införas vid friskole-etableringar. För att visa effekterna av ett kommunalt veto har vi tittat på de socialdemokratiskt styrda kommuner där en friskola under 2014 blev prövad och godkänd av Skolinspektionen att starta verksamhet. Totalt rör det sig om 16 skolor fördelade på 12 kommuner där Socialdemokraterna har posten som kommunstyrelsens ordförande och en kommun där Socialdemokraterna ingår i majoriteten. Vi har granskat de yttranden som kommunerna gett till Skolinspektionen i ansökningsprocessen.
I 80 procent av fallen rekommenderar S-styrda kommuner Skolinspektionen antingen att avstyrka ansökan eller så har man enbart yttrat sig negativt om en etablering av en ny friskola i deras kommun.
Vi har också gjort en rundringning till 36 socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet. Vi frågade dem om synen på ett kommunalt veto och vad som skulle påverka dem att säga ja respektive nej till en friskola som önskar etablera sig i deras kommun. 35 av 36 svarade att de vill ha ett ökat inflytande över friskolors etablering.
Det finns olika förklaringar till varför de i högre grad vill kontrollera etableringen av friskolor. Motstånd mot vinstsyftande skolor var en av anledningarna. 17 av de 36 kommunalpolitikerna var skeptiska till att låta vinstsyftande/vinstutdelande skolor bedriva verksamhet. Ett svar lyder att man ”ogillar vinster i den delen av välfärden som handlar om skola”.
23 angav risk för konkurrens med befintliga skolor som ett skäl till varför de skulle vilja använda ett veto. 11 angav att en friskola bör tillföra något nytt. 8 lyfte fram att de ville påverka friskolornas innehåll genom att använda ett samråd för att ställa kvalitetskrav på verksamheten. 19 såg driftsformen och/eller ägandestrukturen som en viktig faktor.
Processen att starta en friskola tar normalt två år. En avgörande faktor i tillståndsprövningen av en ny friskola är att den som vill starta en skola avkrävs en marknadsundersökning som tydligt visar att det finns en efterfrågan på just den skola som avses att startas. Utan ett tydligt visat intresse för skolan från elever eller föräldrar blir det ingen skola. Med ett kommunalt veto tvingas alla elever till en annan skola än den som de eller deras föräldrar gett sitt uttryckliga stöd för.
Genom att flytta över den avgörande beslutanderätten till kommunerna underkänner regeringen också den tillståndsprövning som görs av Skolinspektionen i dag. Ett kommunalt veto trasar sönder en seriös och saklig prövning av en skola som har förutsättningar att höja kvaliteten på skolutbudet i en kommun. Ett veto innebär att friskolornas relationer till de lokala politikerna får större betydelse för deras etablering.
Det skapar en situation där den som vill starta en friskola kan känna sig tvingad att använda personliga kontakter för att få möjlighet att verka i en kommun. I stället för en saklig prövning vill nu alltså regeringen låta lokala relationer få större betydelse och lägga makten i händerna på kommunpolitiker som ”ogillar vinster”. Perspektivet om bästa möjliga skola för eleverna är som bortblåst.
Med ett kommunalt veto ökar också skillnaderna mellan kommunerna och elevernas bostadsort får större betydelse för deras skolgång. Likvärdigheten minskar. En kommun som är välvilligt inställd till valfrihet kommer erbjuda sina elever en mångfald av skolor, medan en kommun som inte vill ha konkurrens från ”vinstsyftande” skolor helt godtyckligt kan avfärda en etablering. Enligt regeringen är det kommunala vetot ett sätt att motverka segregation. Frågan är dock hur jämlikheten ska garanteras när elevens bostadsort avgör möjligheten att välja?
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund