”Bakvänd argumentation med ideologiska mål”

Ilmar Reepalu lyckades inte på 850 sidor visa varför vinstdrivna företag är ett problem för kvaliteten i skolan. När han nu lämnar sitt slutliga betänkande är det ännu ett bevis på ett ointresse för de frågorna som faktiskt berör föräldrar och elever, kvaliteten på skolan, oavsett driftsform. I Skolinspektionens skolenkät framkommer nämligen att friskolor slår kommunala skolor på alla punkter, skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.

Ilmar Reepalu lyckades inte på 850 sidor visa varför vinstdrivna företag är ett problem för kvaliteten i skolan. När han nu lämnar sitt slutliga betänkande är det ännu ett bevis på ett ointresse för de frågorna som faktiskt berör föräldrar och elever, kvaliteten på skolan, oavsett driftsform. I Skolinspektionens skolenkät framkommer nämligen att friskolor slår kommunala skolor på alla punkter.

Ilmar Reepalu menar på DN debatt att det inte går att mäta kvalitet och att därför är en mycket hård begräsning av fristående aktörers ekonomi, både vinstdrivna och ideella, nödvändigt. En märklig bakvänd argumentation med ideologiska mål. Det finns flera viktiga indikationer redan idag på kvaliteten i olika skolor.

Skolinspektionens enkät ger en tydlig bild på vad föräldrar och lärare tycker. I samtliga knappt 60 frågor till personalen och 33 till föräldrarna får fristående grundskolor bättre resultat än kommunala skolor på en tio-gradig skala.

Några av de frågor där skillnaden i svar från lärarna är som störst är ledarskapets kärnområden såsom om rektorn på skolan har kunskap om det dagliga arbetet (8,2 mot 6,8), främjar elevernas kunskapsutveckling (8,5 mot 7,8) och tar ansvar för det pedagogiska arbetet (8,1 mot 7,2). Föräldrar till elever i friskolor i sin tur ger klart högre betyg för exempelvis sin generella nöjdhet med sitt barns skola (8,6 jämfört med 7,6).

Enkäten gör förvisso ingen skillnad på vinstdrivna och övriga friskolor. Det har däremot gjorts i en analys av nationalekonomen Gabriel Sahlgren. Resultaten visar på att friskolor och kommunala skolor i princip är lika bra i PISA, när elevernas bakgrundsfaktorer tas i beaktande. Men tittar man närmare på gruppen friskolor är det de icke vinstdrivna skolorna som presterar sämre genomsnittligt, dvs de vinstdrivna friskolorna är bättre än både de kommunala skolorna och övriga friskolor.

Skolinspektionens har också i andra sammanhang visat på att friskolehuvudmän har ett mer systematiskt kvalitetsarbete med god uppföljning av elevernas kunskapsnivå och god koll på att resurserna används så att de gör bäst individnytta. Det kan tyvärr inte många kommunala huvudmän skryta med om man får tro Skolinspektionen. De skriver i en rapport nyligen” Att huvudmännen inte på ett systematiskt sätt följer upp skolornas behov av resurser kan enligt Skolinspektionen i förlängningen innebära att pengarna inte fullt ut används till rätt saker och att relevanta åtgärder alltför sent sätts in.”

85 procent av alla grundskolebarn går i kommunala skolor. Regeringen måste lyssna på familjer och medarbetare och ta skolkvalitet på allvar. Om idéer om att försvåra för privata aktörer får styra försvinner bevisligen de bästa alternativen – ett förblindat ideologiskt motstånd, ointresserat av kvaliteten i verksamheten och hur barn och personal har det.

Reepalus förödande lagförslag måste avfärdas. Satsa all kraft på kvalitetskrav och kvalitetsutveckling som är något positivt för barnen och personalen. En sådan utmaning är friskolorna gärna med på.

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund