Nedan har vi samlat de vanligaste siffrorna och faktan om friskolor. Det handlar om aktuella ämnen i skoldebatten som är värt att tänka på. Du kan dessutom finna fördjupad statistik här

Visa alla

Överskott, vinster och återinvesteringar

Ladda ner som PDF

 

  • Friskolor har i genomsnitt ett mindre överskott, vinst, än andra tjänsteföretag

  • Huvuddelen av vinsten återinvesteras

  • Vinst gör inte Sverige unikt – däremot valfrihet för alla

  • Regeringens förslag om begränsning av rörelsemarginalen skulle innebära massnedläggning av skolor

 

Överskott en självklar del av en seriös verksamhet

Som friskola får du inkomster genom att erbjuda utbildning till elever till samma ersättning som kommunen har för motsvarande elever. Det är alltså kommunen som sätter nivån på skolpengen genom att ha sina egna skolor som referens. Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så gör friskolan ett överskott i rörelseresultatet, en vinst. Detta gäller såväl vinstdrivna friskolor som friskolor som drivs som exempelvis stiftelser.

Att kunna göra ett överskott i en verksamhet är viktigt för att kunna bygga upp en buffert och kunna göra investeringar för att växa. Ett dåligt år ska inte leda till att skolan behöver lägga ner. Att ha en stabil ekonomi med överskott är därför också ett viktigt krav på friskolor från Skolinspektionen.

 

Läckage av skattepengar – en myt

Utöver att trygga framtiden fungerar överskottet också som en motivation för att ta risken och steget att investera tid och pengar, att kanske lämna en tidigare trygg anställning, för att starta en skola. Det gäller i de fall skolan drivs som ett aktiebolag. Friskolor som aktiebolag har en så kallad rörelsemarginal, ett överskott, på i genomsnitt 4,5 procent före skatt och investeringar. Det är mindre än vad tjänsteföretag i genomsnitt i övriga näringslivet har. Välfärdsbolagens marginal, där friskolorna ingår, motsvarar 6 promille av de totala kostnaderna för välfärden, före skatt.

I de allra flesta fall behåller friskolorna dessutom överskottet och återinvesterar inom verksamheten. Som bolagsägare har du dock rätt att dela ut vinst som ett sätt att ta tillbaka de investeringar du som ägare gjort inte sällan efter att tagit stora lån och exempelvis pantsatt din bostad. Utdelningarna är dock en mindre del av överskottet sett till hela friskolesektorn.

Från ett skattebetalarperspektiv skulle man kunna se det som att priset för att ha dessa skolalternativ är att en ytterst liten andel används till utdelning, men inte ens det stämmer. I själva verket handlar det om att elever och föräldrar väljer att gå på dessa skolor, ingen tvingas, som ju för skattebetalarna kostar lika mycket som den kommunala skolan. Det finns ingen statistik eller forskning som visar att vinstdrivna verksamheter har sämre studieresultat eller att föräldrar och lärare är mindre nöjda, istället tvärtom. Hade dessa alternativ inte funnits hade skolan kostat lika mycket skattepengar men med färre val för föräldrar och elever att göra. Det finns alltså inga pengar eller skolresultat att tjäna på genom att tvinga bort dessa friskolor.

Vinsten gör inte Sverige unikt – däremot valfrihet för alla
Det hävdas ibland att möjlighet att göra vinst gör Sverige unikt på skolområdet. Det är inte sant, i exempelvis Spanien och Tjeckien finns sådana skolor. Men däremot gör vi genom skolpengen och avgiftsfriheten det möjligt för alla att välja friskola. Redan i vårt grannland Danmark kostar det ca 2 500 kr i månaden att gå i en friskola.

Sverige har de senaste 25 åren haft en snabbare utveckling av valfrihet på skolområdet än kanske något annat land. Vi har gått från att vara ett land med en enda sorts skola till att de flesta kommuner idag har ett alternativ att erbjuda och där var femte elev går i en friskola. Friskolereformen men skolpengssystemet har varit en förutsättning för detta. En annan viktig faktor har varit att Sverige tillåtit en mångfald av aktörer, såväl kooperativ, stiftelser som vinstdrivna aktiebolag.

 

Vinstdrivna verksamheter har varit avgörande för valfriheten

Aktiebolagen står idag för en majoritet av den valfrihet som friskolorna erbjuder. Vinstdrivna verksamheter har en större tendens att expandera än övriga friskolor och på sätt erbjuda sin verksamhet för fler. Det visar sig bland annat genom att de i genomsnitt har elever med svagare socioekonomisk bakgrund än icke vinstdrivna friskolor. Det finns ingen statistik eller forskning som visar att aktiebolagen har sämre studieresultat eller att föräldrar och lärare är mindre nöjda. Snarare har de bättre resultat i dessa avseenden och det har bidragit till att de har kunnat växa.

De länder som idag har en mångfald av skolor som är lika stor som i Sverige och samtidigt bara tillåter icke vinstdrivna alternativt har utvecklat denna sektorn under mycket lång tid och i huvudsak pga. religiösa motiv.  Nederländerna är ett sådant exempel.  Det är därför inte troligt att Sverige hade haft den valfrihet vi haft idag om vi inte också tillåtit aktiebolagsdrivna verksamheter.

Regeringens förslag skulle innebära massnedläggning av skolor

Idag går 340 000 elever i fristående förskolor och skolor. Över 60 000 arbetar där. Dessa skolor uppvisar i genomsnitt goda resultat och såväl lärare som föräldrar är generellt mer nöjda med dessa skolor än de kommunala alternativen, det visar bl. a Skolinspektionens enkät. Trots det väljer regeringen efter en överenskommelse med Vänsterpartiet att gå till riksdagen med ett förslag som skulle innebära att friskolor får omöjliga villkor och riskera massnedläggning av skolor. Kommunerna har redan idag en enorm utmaning med en rekordökning av antal unga och behov av nya skolor. Skulle dessutom friskolorna i stora delar försvinna väntar kaos.

Regeringens förslag innebär en gräns för hur stort rörelseresultat, överskott, en förskola eller skola får ha. Förslaget handlar alltså inte om utdelning till ägare utan om rörelsemarginalen oavsett om den återinvesteras eller inte. Gränsen föreslås vara 7 procent av det så kallade bokförda operativa kapitalet. 8 av 10 förskolor och skolor får då rörelseresultatet begränsat till under 2 procent. Det är i praktiken ett vinstförbud och gör det omöjligt att bygga upp en ekonomisk trygghetsbuffert. För en mindre förskola innebär detta exempelvis att om ett syskonpar flyttar kan den lilla marginalen på ett bräde vändas till förlust.

Det operativa kapitalet i förskolor och skolor är litet eftersom det handlar om investeringar i tillgångar såsom maskiner eller fastigheter. Sådana investeringar gör sällan förskolor eller skolor. Investeringar i kompetens- eller organisationsutveckling som höjer kvaliteten i en förskola eller skola räknas inte, därför blir den tillåtna marginalen så liten.

Skolval, kö och segregation

Ladda ner som PDF

 

  • Åtta av tio stödjer det fria skolvalet

  • Aktivt skolval ökar rörligheten bland socioekonomiskt svagare grupper utan att politiker styr den enskildes val

  • Höja den svagaste elevens kunskapsnivå viktigare än vilken elev som går i vilken skola

  • Många friskolor ser över sitt kösystem för att födelsedatum ska bli mindre viktigt

 

Stort stöd för det fria skolvalet

Sedan 1990-talet finns ett fritt skolval i Sverige som genom skolpengen gör det möjligt att välja skola oavsett plånbok. Det är en populär valfrihetsreform. En klar majoritet tycker det är rätt att föräldrar och elever kan välja förskola, grundskola och gymnasieskola.  Särskilt stort stöd är det bland föräldrar till barn i skolålder.

bilda1.png

Även om det inte är direkt sammankopplat är friskolor nära associerat med det fria skolvalet. Inte minst eftersom vanligtvis kommunala skolor saknar en tydlig profil och oftast tillämpar närhetsprincipen och därför sällan är ett reellt alternativ till skillnad från friskolor som ofta har en tydlig idé och ett ”först till kvarn”-kösystem.

 

Skolsegregationen enligt OECD

Med fritt skolval kommer också att människor ibland väljer på sätt som inte är i linje med politiska ambitioner. En sådan kritik mot dagens ordning är att elever med olika socioekonomisk bakgrund inte blandar sig i tillräcklig stor utsträckning, även kallat skolsegregation. Men vad sällan framkommer är att begreppet segregation har en rad möjliga definitioner. Slutsatser om både hur den svenska utvecklingen varit och vad som bör göras beror på vilken sorts segregation vi talar om.

I Skolverkets analys av OECD:s PISA 2015 används sju likvärdighetsindikatorer som analyserar ämnet naturvetenskap och visar på olika aspekter av segregation:

 

(1) Betydelsen av elevens egen socioekonomiska bakgrund (familjebakgrund) för resultaten, uttryckt som effektstorlek.  Enligt denna indikator har familjebakgrunden nu en större betydelse i Sverige än i ett genomsnittligt OECD-land. I en rapport från Skolverket från 2018 kan dock utläsas att ökningen av hur mycket familjebakgrund påverkar skolresultaten i mycket liten grad berör elever med svensk bakgrund. Socioekonomisk bakgrund förklarar 2 procentenheter mer av variationen i meritvärde 2016 jämfört med 2000. Istället tycks det vara ett isolerat problem med hur skolgången för utlandsfödda fungerar. Detta ligger också i linje med tidigare studier av IFAU som visar att familjebakgrundens påverkan legat relativt konstant. Däremot är det uppenbart att den stora utmaningen ligger skolans förmåga att hantera det kompensatoriska uppdraget gentemot utlandsfödda elever.

 

(2) Betydelsen av elevens egen socioekonomiska bakgrund (familjebakgrund) för resultaten, uttryckt som sambandets styrka. Sverige ligger här strax under OECD-genomsnittet och denna indikator har inte förändrats nämnvärt.

 

(3) Betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning för en elevs resultat. Skolans socioekonomiska sammansättning har jämfört med tidigare fått större betydelse för en elevs resultat och ligger nu på OECD-genomsnittet.

 

(4) Skillnader mellan skolor i socioekonomisk sammansättning.  Detta mått visar inte på skolresultat utan endast vilka elever som går med vilka elever. Sverige har i detta avseende en låg skolsegregation (4:e lägsta). Hela 31 OECD-länder har större segregation. Skolsegregationen i Sverige har heller inte ökat under 2000-talet enligt OECD:s mått. Variationen mellan skolor i resultat är därtill bara hälften i Sverige mot snittet för OECD, enligt den senaste PISA-undersökningen.

 

(5) Den totala variationen (spridningen) i resultat mellan elever.  Den totala variationen i elevers resultat har ökat jämfört med PISA 2006 och ligger nu över OECD-genomsnittet. Den ökade totala variationen beror inte bara på att det tillkommit fler utlandsfödda elever, utan gäller även när enbart elever med inhemsk bakgrund analyseras. Av Skolverkets rapport om hur familjebakgrund påverkar studieresultat kan dock utläsas att den totala variationen i meritvärden i svensk skola faktiskt minskat sedan 2010. Detta gäller oavsett elevernas bakgrund. För infödda svenskar är resultatvariationen i stort sett oförändrad, för utlandsfödda elever eller elever med utländsk bakgrund har variationen till och med sjunkit.

Total variation (standardavvikelse) i betygen i matematik och engelska uppdelat på migrationsbakgrund, efter kontroll för förändrad utbildningsbakgrund över tid inom respektive migrationsgrupp

bilda2.png

Källa: Skolverket

(6) Skillnader i resultat mellan skolor (mellanskolvariation).  Det har skett en ökning av resultatskillnaderna mellan skolor jämfört med tidigare PISA. En rapport från Skolverket från 2018 om hur familjebakgrund påverkar studieresultat visar också att variationen i resultat mellan skolor har ökat. Men det är bara drygt hälften av förändringen som kan förklaras av förändringen av elevsammansättningen, dvs mått (4). 43 procent förklaras av annat vilket ger anledning att fundera på hur kvalitetssäkringssystemet fungerar.

 

Andel av ökning av mellanskolsvariation i resultat som kan förklaras av ökad skolsegregation*

bilda3.png

*Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande).

Källa: Skolverket

(7) Andelen elever som inte uppnår en, enligt PISA definierad, basnivå i kunskaper (nivå 2). Andelen elever som inte når upp till nivå 2 (basnivå enligt PISA) i naturvetenskap större i PISA 2015 jämfört med PISA 2006 och ligger på ett OECD-genomsnitt.

 

Bostadssegregationen avgörande

Den svenska skolsegregation är alltså låg, men vad beror skillnaden på? IFAU har i sin forskning visat att boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen leder till att boendesegregationen får fullt genomslag i de närbelägna skolorna. IFAU konstaterar att friskolevalet också har påverkat till viss del men att ”Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.” Det är alltså var människor bor som är det som förklarar den absoluta huvuddelen av den skolsegregationen vi har, inte skolvalet.

 

Aktivt skolval för att få fler att göra medvetna val

Under de år som friskolereformen har funnits, och i takt med att antalet friskolor har vuxit så har gapet när det gäller elevgruppernas bakgrund minskat mellan kommunala skolor och friskolor. Det är dock alltjämt en skillnad och vår bedömning är att det bl a beror på att det är många som inte känner till att det är möjligt att välja skola. OECD konstaterade i sin rapport från 2015 ”Improving schools in Sweden” att det framförallt är välutbildade, välinformerade familjer som väljer skola. Friskolornas riksförbund anser, liksom Skolkommissionen, att det ska vara obligatoriskt att välja skola. Därmed kommer information och kunskap om skolvalet alla berörda till del. Redan idag har ett antal kommuner obligatoriskt skolval. Där finns också en ökad rörlighet bland eleverna.

bildsalsa.png

En nyckel till att göra mer medvetna val är att det finns tillgänglig och tydlig information om bl a. skolors resultat. Ökad information om bl a skolors resultat leder till mer informerade val, vilket forskaren Dany Kessel visat. Tyvärr har många kommuner dålig information om skolvalet, trots att de enligt lag ska informera om detta. Skolverkets site väljaskola.se är ett försök till att förbättra informationsunderlaget vid skolvalet men frågan är hur många som känner till att den finns och dessutom är informationsunderlaget långt ifrån fullständigt.

 

Lokalisering av friskolor i utsatta områden

En annan fråga med segregationspåverkan som friskolehuvudmännen tyvärr har liten möjlighet att påverka är lokaliseringen av en friskola. Om en kommun inte vill se en lokalisering av en friskola, och det krävs en omklassning av en byggnad eller förändring av detaljplan för att etableringen ska vara möjlig, så kan kommunen effektivt stoppa etableringen. Detta har hänt i flera fal, tex Rosengård i Malmö. En ESO-rapport ”När skolan själv får välja” tar upp just dessa aspekter. Med detta sagt så finns det också etableringar i utanförskapsområden. Internationella Engelska Skolan har många av sina skolor i områden som är lågt klassade utifrån socioekonomis status. Men det förutsätter som sagt att kommunen inte motarbetar etableringen.

 

Duktiga elever ska inte vara extralärare

Den fråga som ytterst bör ställas är hur ambitionen av blandning av elever ska vägas i förhållande till andra aspekter som till viss del står i motsats. Eftersom en eftersträvansvärd aspekt av friskolor och fritt skolval är att skolor profilerar sig olika finns det en naturlig tendens att elever med liknande intresse och person går i samma skola. Det är viktigt att poängtera att detta inte betyder sämre skolresultat. Att sätta elever med olika intressen eller med stor skillnad i ambition eller förmåga är nödvändigtvis inte till studieresultatens fördel. Det riskerar komplicera undervisningen och leda till att ingen riktigt får det den behöver. Det är därför farligt att onyanserat mena att blandning av elever är bra för skolresultaten. Idén om den duktiga eleven som höjer sin grannes resultat finns dåligt forskningsstöd för. Vi vänder oss i emot att ovanifrån styra elevval. Experiment med en ”kamrateffekt” innebär att se duktiga elever som medel och inte som individer.

 

Det kompensatoriska uppdraget viktigare än vilken skola vilken elev går på

Vid sidan av skolsegregationen finns ett annat segregationsmått som är viktigaer att hålla reda på, nämligen i vilken grad elevens bakgrund påverkar skolresultatet, oavsett skolans sammansättning i övrigt. Detta är ett mått som visar på skolans förmåga att hantera det centrala kompensatoriska uppdraget i skollagen, dvs att den enskilda eleven med sämre förutsättningar hemifrån ska kompenseras för detta i skolan. Enligt IFAU har betydelsen av elevernas bakgrund för skolresultatet inte ökat genom åren.

Med detta sagt är det givetvis bekymmersamt att så många skolor inte lyckas med det kompensatoriska uppdraget. Sverige har därtill en av OECD:s högsta inomskolsvariationer, dvs stor spridning av resultat inom samma skola.  Detta borde vara mer i fokus av skoldebatten än den skolsegregationsdebatt som idag dominerar och som tyvärr inte handlar om skolresultaten bland de med sämst förutsättningar.  Vi ser att det är en uppenbar risk för att fokuseringen på elevernas bakgrund tar bort fokus på kunskapsuppdraget och att detta i sin tur medför att skolan har lägre förväntningar på elever från låginkomsttagarfamiljer, föräldrar med utländsk bakgrund mm. Vi skulle välkomna ett större fokus på vart eleverna är på väg, oavsett bakgrund. Stödet till enskilda elever måste utgå ifrån vad de faktiskt behöver, inte från ett förmodat resultat.

 

Lägg ner skolor som inte fungerar

Situationen i skolor i utsatta områden får ofta skolvalet och friskolor skuld för. Det finns exempel på skolor som förlorat förmågan att få verksamheten att fungera och hamnat i en nedåtgående spiral med allt mer sjunkande elevunderlag där mer aktiva elever och föräldrar lämnar skolan och där kompetenta lärare sällan söker sig. Detta kan ses som en effekt av skolval och skolsegration. Men det kan också ses som en följd av dåligt ledarskap och brist på långsiktig idé innan skolan hamnade i denna situation. Det är nämligen en mycket liten andel av skolor som hamnar i denna situation och det finns många fungerande skolor i dessa områden som visar på motsatsen.

Totalt sett rör sig det om mycket få skolor, nästan uteslutande i storstadsområden, som hamnar i en sådan situation. Att ändra på hela det populära skolvalet för att komma åt detta är feltänkt. I dessa fall bör istället Skolinspektionen vara snabbare än idag med att antingen sätta in kraftfulla insatser eller lägga ner skolan.

 

Kösystemet ändras på många friskolor

Ett villkor för att få tillstånd att driva friskola är att huvudmannen inte väljer elever utan måste ta emot de som valt skolan, detta i mån av plats förstås. En ovanlig men extrem effekt av kösystemet på vissa friskolor är att det krävs en väldigt tidig anmälan till kön för att ha en chans att bli antagen. Ibland så tidig att det blir avgörande hur tidigt på året barnet är fött. Flera friskolehuvudmän ser för närvarande över sitt kösystem i syfte att förhindra att bara barn som är födda tidigt på året kan komma i fråga för en plats i skolan.

Ett sätt att öppna upp för fler som finns i kön att få en plats i en populär skola skulle naturligtvis vara att de skolor som har långa köer skulle uppmuntras till att växa så att de kan ta emot fler elever.

Betygsinflation

Ladda ner som PDF

 

Är sk betygsinflation bara en friskolefråga?

Det hävdas ofta i debatten att friskolor är orsak till betygsinflation. De lockar till sig elever genom att lova högre betyg. Det exemplifieras sällan med namn på skolor utan det påminner om påståenden som typen ”råttan i pizzan”. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har gjort en sammanställning av rapporter mm nedan som ger en bild av hur det ser ut.

 

Skolverkets och skolinspektionens granskningar

Skolverket har i uppdrag från regeringen att löpande redovisa relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9. Det ges i regleringsbrevet för Skolverket. Skolinspektionen genomför också granskning av hur kommunala och fristående skolor arbetar med betygsättningen och de har också presenterat rapporter som granskat omrättning av nationella prov. De understryker i rapporten att nationella prov inte är examensprov, utan bör betraktas som summativa. Detta innebär att elevens slutbetyg/kursbetyg inte behöver överensstämma med resultatet på det nationella provet. Läraren ska utgå ifrån elevens prestationer på de nationella proven, men förväntas även utnyttja annan tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Detta är en viktig aspekt som ofta missas i debatten om skillnaden mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen.

 

Skolverket om skillnaden mellan provbetyg och slutbetyg åk 9

Skolverkets Pm 2018-01-31 redovisar statistiken av relationen mellan provresultat på nationella prov och ämnesbetyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9. Resultaten visar att majoriteten av eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 får samma ämnesbetyg som provbetyg. Stora avvikelser på en skolenhet och små på en annan kan indikera att skolorna tolkar kunskapskraven och vad som krävs för att en elev ska få ett visst betyg på olika sätt. Rektor och huvudman har ett stort ansvar att följa upp, analysera och diskutera med lärarna om systematiska avvikelser på skolenhetsnivå för att öka samsynen på bedömning och betygsättning. Skolverket skriver i bif länkade pm;

     ”Det går inte utifrån statistiken att fastställa om vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg för enskilda elever, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Det kan vara så att det betyg som är högre eller lägre än provbetyget är mer representativt än provbetyget för den kunskap eleven visat under sin skoltid.”

 Länk till PM.

Skolverket skrev 2016:

”Det går inte utifrån statistiken att fastställa om vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg för enskilda elever, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Det kan vara så att det betyg som är högre eller lägre än provbetyget är mer representativt än provbetyget för den kunskap eleven visat under sin skoltid. Den stora variationen i skillnader mellan skolenheter kan dock indikera att skolorna tolkar kunskapskraven och vad som krävs för att en elev ska få ett visst betyg på olika sätt.”

/…/

”I och med införandet av en ny betygsskala 2013 har variationen mellan skolors betygssättning i relationen till de nationella proven ökat. Utöver denna förändring finns det inga tydliga indikationer på att variationen mellan skolorna vare sig har ökat eller minskat över tid.

/…/

”Det är generellt vanligare att flickor har ett högre ämnesbetyg än provbetyg jämfört med pojkar.”

/…/

Som framgår i diagrammen kan skillnaden mellan prov- och slutbetyg vara olika stor olika år. En bidragande faktor till att skillnaden varierar kan vara att olika delar av kursplanens innehåll prövas olika år i proven. Ämnesbetygen i sin tur sätts alltid utifrån kursplanens hela innehåll.

En intressant iakttagelse om tex Internationella Engelska Skolan i analysen: En större andel fick ett lägre slutbetyg än provbetyg, 15% mot 10% i åk 9 och 20% mot 6% i åk 6. Om provbetyget skulle gälla där skulle slutbetygen alltså gått upp. Skolornas slutliga bedömningar är alltså också inta bara i genomsnitt ”generösare”.

 

b2.png

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3761

 

Skolverket skrev 2015:

”Det var generellt vanligare att flickor hade ett högre ämnesbetyg än provbetyg, jämfört med pojkar som oftare hade ett lägre ämnesbetyg än provbetyg.”

/…/

”De mönster som visas i figurerna skiljer sig inte mellan kommunala och fristående skolor. ”

/…/

”Analyserna har visat att det är stor variation mellan skolenheterna i skillnaderna mellan ämnesbetyg och resultaten på de nationella proven. I vissa skolenheter råder en hög överenstämmelse och i andra skolenheter har eleverna övervägande högre eller lägre ämnesbetyg jämfört med provbetyget. Vad dessa skillnader beror på är dock oklart. Skillnaderna kan inte heller fastslå huruvida det förekommer ett likvärdighetsproblem eller inte. Det kan vara så att eleverna som övervägande får ett högre eller lägre ämnesbetyg också har de kunskaper som motsvarar betyget.”

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3409

 

Skolverket skrev 2014:

”Det var generellt vanligare att flickor hade samma eller ett högre ämnesbetyg än provbetyg jämfört med pojkar som oftare hade ett lägre ämnesbetyg än provbetyg. ”

/…/

Analyserna visar inte några skillnader mellan kommunala eller fristående skolenheter. En analys gällande årskurs 6 visade däremot större variationer mellan kommunerna. I till exempel engelska varierade nettoavvikelsen från 35 till -73. Men det framkom inget tydligt geografiskt mönster, utan skolenheter och kommuner vars elever hade övervägande högre respektive lägre terminsbetyg jämfört med provbetyget var relativt jämt fördelat över landet. När nettoavvikelsen beräknades på olika typer av kommungrupper framgick att en övervägande andel av eleverna hade ett lägre terminsbetyg än provbetyg oberoende av vilken typ av region inom landet eleven gick i skolan i, det vill säga det var ingen tydlig skillnad mellan till exempel storstäder och glesbygd.”

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3209

 

Skolverket om skillnaden mellan provbetyg och slutbetyg i gymnasieskolan

2014-2016:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3809

”Det är över lag vanligare att elever får ett högre kursbetyg än provbetyg än att de får ett lägre kursbetyg än provbetyg. Skillnaden mellan offentlig och enskild huvudman ligger mellan 2 och 7 procentenheter. Den största skillnaden finns i matematik 1b där det är sju procentenheter fler elever hos enskild huvudman än hos offentlig huvudman som får ett högre kursbetyg än provbetyg. ”

b3.png

 

Skolinspektionen om betygssättning

I sin löpande kvalitetsgranskning har Skolinspektionen gjort granskningar av hur skolor som har stora avvikelser mellan resultaten på de nationella proven och betygen i motsvarande ämnen. Skolinspektionens granskning, som omfattar såväl kommunala som fristående grund- och gymnasieskolor, visar att de granskade skolorna behöver förbättra de processer för bedömning som leder fram till elevernas betyg. De konstaterar att utvecklingspotentialen på flertalet av skolorna är stor.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2014/betyg-2014/k08-betyg-o-bedomning.pdf

 

Skolinspektionen om omrättning av nationella prov

Skolinspektionens omrättning av nationella prov 2015:

Skillnaden i andelen betydande avvikelser mellan de olika huvudmannatyperna är liten. För skolor med enskilda huvudmän har 80 procent av proven fått en likartad ombedömning och för skolor med kommunal huvudman är motsvarande andel 84 procent. Däremot är andelen prov som bedömts generösare något högre bland de enskilda skolorna (17 procent) jämfört med de kommunala (11 procent) skolorna.

Värt att notera i sammanhanget är då att andelen ombedömda prov från skolor med enskild huvudman som ingår i urvalet är högre än riksgenomsnittet. Andelen är högre för gymnasieskolan, där 55 procent av ombedömda skolor och 53 procent av ombedömda prov är skrivna på skolor med enskild huvudman. Vid tiden då urvalet drogs uppgick andelen gymnasieskolor med enskild huvudman till 34 procent av den totala andelen gymnasieskolor i landet.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/omrattning/2016/ombedomning-av-nationella-prov-2015.pdf

 

Skolinspektionens omrättning av nationella prov 2016:

Skillnaden i andelen betydande avvikelser mellan de olika huvudmannatyperna är liten. För skolor med enskilda huvudmän har 82 procent av proven fått en likartad bedömning11 och för skolor med kommunal huvudman är mot-svarande andel 85 procent. Däremot är andelen prov som bedömts generösare något högre bland de enskilda skolorna (14 procent) jämfört med de kommunala (11 procent) skolorna.

Skolinspektionen konstaterar också: ”De nationella proven ger inte hela bilden av en elevs ämneskunskaper, då endast vissa delar av kursplanen prövas, men är en viktig del i lärarens bedöm-ningsunderlag.12 Detta innebär att elevens slutbetyg/kursbetyg inte behöver överensstämma med resultatet på det nationella provet. Läraren ska utgå ifrån elevens prestationer på de nationella proven, men förväntas även använda annan tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.”

Andel prov som bedömts av elevens ordinarie lärare på skolor med enskild huvudman är något större jämfört med kommunal huvudman, motsvarande 78 respektive 73 procent. I föregående ombedömningsomgång var skillnaderna tydligare mellan kommunal och enskild huvudman vad det gäller vem som bedömt provet. I denna omgång är skillnaden mindre uttalad.

Andelen ombedömda prov från skolor med enskild huvudman som ingår i urvalet är högre än andelen enskilda skolor i riket vid tidpunkten för urvalet. Andelen ombedömda skolor med enskild huvudman är 24 procent för grundskolor och 48 procent för gymnasieskolor. Vid tiden då urvalet gjordes uppgick andelen grundskolor respektive gymnasieskolor med enskild huvudman till 17 procent respektive 33 procent av det totala antalet grund- respektive gymnasieskolor i landet.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovisningar-regeringsuppdrag/2017/ombedomning_nationellaprov_omg8_slutgiltig.pdf

 

Skolledarnas kommentar

Betygs sätts av lärare. Det är intressant att det inte talats mer om det perspektivet. I stället så har det hävdats att skolledare och skolhuvudmän driver på lärarna för att sätta höga betyg. Hur lärarna själva ser på sin betygssättning är därför intressant och det framkommer bl a i den undersökning som Lärarnas riksförbund gjorde för ett antal år sedan. Skolledarnas Matz Nilsson har kommenterat det faktum att lärarna är centrala när det gäller betygsättningen och att lärarfacken inte tar aktiv del i arbetet med att säkerställa kvaliteten i den processen.  http://www.skolledarna.se/Skolledaren/Ledaren1/2016/Vi-tar-ansvar-for-kvaliteten/

 

Studie från Malmö Universitet

En studie från Malmö Universitet tar upp frågan om lärares förtrogenhet med betygsättning. Frågeställningar som hur framträder lärares betygssättning och dokumentation i förhållande till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet analyseras. Resultatet indikerar att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för mångsidigheten och likvärdigheten i betygssättningen.  http://muep.mau.se/handle/2043/21324

 

Lärarnas riksförbunds undersökning 2011

Undersökningen är gjord bland betygssättande grund- och gymnasieskolelärare. Den är visar att det är vanligare att lärare på kommunala skolor säger att de medvetet satt för högt betyg. 

b1.png

https://www.lr.se/download/18.666662ff133985ab7bc8000789/Betygsattning_under_paverkan.pdf

Om orsakerna:

”Fyra anledningar framstår som vanligare än andra. Den entydigt vanligaste anledningen som lärare uppger är att det har handlat om elever som har legat på gränsen mellan två betyg och att man då har valt att ge det högre betyget. De övriga anledningarna som framkommer är att läraren tar någon form av hänsyn till eleven (vill hjälpa eleven, ge uppmuntran eller beakta vissa omständigheter), att läraren anser att betygskriterierna är otydliga och svårtolkade samt att de upplevt påtryckningar från rektor, skolledning eller föräldrar.”

Rapporten vill ändå visa att det är konkurrensutsättningen som får lärare att sätta generösa betyg.

 

 

Lärartäthet

Ladda ner som PDF

 

  • Ledarskap, organisation och lärarens kompetens är helt avgörande för skolans kvalitet men lärartäthet är i sig ingen garanti för kvalitet.

  • Flera faktorer såsom olika geografisk spridning, ålder på eleverna och socioekonomisk sammansättning gör det svårt att jämföra lärartäthet mellan kommunala och fristående skolor.

 

Lärartäthet och kvalitet

Friskolorna har generellt sett bättre kunskapsresultat, nöjdare föräldrar och medarbetare, och fler som blir behöriga till vidare studier. Trots det hävdas ibland att friskolor har en i genomsnitt lägre lärartäthet. Hur går det ihop? Det beror dels på att jämförelser ofta är missvisande men också att organisation, ledarskap och lärarens kompetens är långt viktigare för en skolas kvalitet. Ibland framställs låg lärartäthet som ett tecken på dålig kvalitet, men många gånger är det tecken på motsatsen. Sverige har exempelvis internationellt sett en hög lärartäthet men har trots det långt ifrån bäst skolresultat. Skolor som fungerar väl kommer inte behöva lika många lärare och kommer antagligen ha möjlighet att attrahera de mest kompetenta lärarna.

 

Kommuner borde ta efter friskolor

Kunskapsskolan är ett exempel som gör det som många andra skolor borde bli bättre på men som just därför har låg lärartäthet. Genom bl. a central lektionsplanering kan mer av arbetstiden för lärarna läggas på undervisning. Ett annat sådant exempel är Internationella Engelska Skolan som fokuserar på studiedisciplin och arbetsro. I en väl organiserad skola med väl fungerande ledarskap är det möjligt att ha större klasstorlekar och på så sätt driva verksamheten mer effektivt. Med tanke på ett ökande antal unga och en akut lärarbrist är detta exempel på just det som behövs mer av i svensk skola.

Det går också att vända på det. Skulle kommunala skolor anamma mer av dessa metoder så skulle kommunala skolor också behöva färre lärare och på sätt få en lägre kostnad för sin skola. Det är ju precis så skolpengssystemet egentligen är tänkt att fungera, genom att konkurrera kommer skolor hela tiden behöva förbättra sig och använda skattemedel mer effektivt.

 

Flera faktorer försvårar jämförelse

De flesta jämförelser mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller lärartäthet är missvisande eftersom bakomliggande strukturer skiljer sig åt på flera punkter. Ett sådant exempel som blir en mycket avgörande faktor för en skolhuvudmans lärartäthet är hur väl skolan lyckas fylla sina klasser. Halvfulla klasser höjer lärartätheten avsevärt utan att för den skull vara eftersträvansvärt. Exempelvis har kommuner som behöver täcka stora geografiska ytor med många små och relativt dyra skolor ofta hög lärartäthet men inte nödvändigtvis bättre studieresultat. Det gör det vanskligt att jämföra kommunala skolor och friskolor rakt av på nationell nivå eftersom friskolor i större uträckning återfinns i större städer.

Stadieindelningen är en annan viktig aspekt. Det är vanligt att lärartätheten är högre i yngre åldrar och även att skolpengssystemet är utformat så.  Jämför man exempelvis en skola som erbjuder års 4-9 och en annan skola som har års 1-6 så blir det missvisande. Nationellt sett har friskolor högre andel av sina elever i högre årskurser och kommunala skolor har högre andel elever i yngre årskurser.

 

Lärartäthet 2015/16 uppdelat mellan olika skolenheter beroende av kombination av årskurser

5a.png

Källa: Skolverket (årskurs 1 och uppåt på uppdrag av Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78)

Slutligen spelar också den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna ofta en roll. Kommunerna får nämligen vikta skolpengen efter elevernas bakgrund. Eftersom friskolor i genomsnitt har elever från socioekonomiskt starkare hem så får de också mindre pengar vilket i sin tur ger färre lärare. Friskolor får idag i genomsnitt ca 10 procent lägre peng per elev än kommunala skolor enligt Skolverkets statistik.

Lärarnas villkor och löner

Ladda ner som PDF

 

Diskussionen om friskolor och lärarlöner

Friskolor är marknadsledande i att ge lärare en god arbetsmiljö. Det visar Skolinspektionens enkät. Från vissa håll hävdas ibland att friskolors löner skulle vara påtagligt lägre än kommunala skolors, detta är däremot mer osäkert. En källa till  påståendet är Skolverkets statistik över lönekostnad per elev. Den säger dock ingenting om lärarnas lönenivåer eftersom deras nyckeltal baseras på antal elever per lärare. En annan källa som brukar åberopas är lärarfackens lönestatistik, men den bygger på ej redovisade viktningar för ålder och geografi. Friskolornas riksförbunds genomgång av SCB:s lönestatistik uppdelat på ålder visar en mer splittrad bild. Där framgår bl a att yngre lärare har bättre betalt i friskolor än lärare i kommunala skolor. Oavsett lönenivån vet vi att det finns ett antal avgörande faktorer som måste beaktas vid en jämförelse av arbetsvillkoren i friskolor och kommunala skolor. För de flesta friskolehuvudmännen är skolpengen den huvudsakliga intäkten.

 

I Sverige är det, till skillnad från i andra OECD-länder, förbjudet att ta ut terminsavgifter. Friskolehuvudmännen är därmed helt beroende av vilken nivå på skolpengen som kommunen fastställer. I många kommuner kan det dröja en bit in på terminen innan friskolorna får besked om skolpengens nivå. Det innebär att friskolor oftast måste hantera löneförhandlingarna innan kommunen fastställt skolpengen. Skolverket visar dessutom att landets friskolor i genomsnitt har 10 procent lägre ersättning per elev.

Detta är också skälet till att många friskolehuvudmän har valt att inte permanenta karriärlärartjänsternas lönenivå. De vågar helt enkelt inte lita på att pengarna finns där när statsbidragen försvinner.

Mot bakgrund av hur finansieringen av friskolor sker – via skolpengen som fastställs av kommunerna - är det inte rimligt att förvänta sig att friskolor ska vara löneledande. De flesta friskolor är små, 93 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor och den genomsnittliga skolstorleken är ca 60 elever. Det innebär att det är tufft för dessa små aktörer att vara löneledande. Dessa små skolor har dessutom inga stordriftsfördelar som en större aktör kan ha. Deras fördel är snarare den lika organisationen och den delaktighet som den har att erbjuda.

Med det sagt är friskolor även väl medvetna om att skickliga lärare och skolledare är nyckeln till hög kvalitet. Därmed är behovet att erbjuda bra totala villkor en framgångsfaktor. Friskolor får konkurrera genom andra fördelar, såsom arbetsmiljö, medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation mm. Det är en naturlig mekanism på arbetsmarknaden generellt att alternativen till den arbetsgivare som har de bästa arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö kommer behöva konkurrera med lön.

Samtidigt har etableringen av friskolor bidragit till en ökad lönekonkurrens om lärare och skolledare. Det faktum att det finns alternativa arbetsgivare till de kommunala är avgörande. Inte minst i de kommuner som har infört lönehöjningsstopp vid byte mellan kommunala skolor. Vikten av rörlighet på arbetsmarknaden har också Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppmärksammat.

 

Två källor

I debatten om lärarlöner i kommunala skolor respektive friskolor figurerar ofta två olika källor som beskriver två olika saker.

 

Statistik från Skolverket om lönekostnad per elev

Statistik över lönekostnad per elev visar att kommunala skolor har högre lönekostnader än friskolor, utslaget per elev. Detta säger dock lite om vad lärare faktiskt tjänar eftersom statistiken inte tar i beaktade hur många elever lärarna i genomsnitt har. Effektivt drivna skolor med fulla klasser får i genomsnitt en låg genomsnittskostnad per elev jämfört med exempelvis en landsbygdsskola där kanske endast halva klassen är fylld. En annan sida av samma mynt är att friskolor i genomsnitt har något högre antal elever per lärare. Statistiken beaktande inte heller åldersstrukturen hos lärarna. Friskolors lärare är i genomsnitt yngre och tjänar därför mindre. 

Läs mer:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2017-09-15-kostnader-for-skolan-2016

 

Fackens lönestatistik

Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet presenterar återkommande statistik över medlemmars löner och gör då ofta en poäng av att lärare i friskolor tjänar mindre än lärare i kommunala skolor. Bilden är dock inte så entydig som det kan verka. Friskolornas riksförbunds genomgång av SCB:s lönestatistik visar exempelvis att friskolor betalar yngre grundskolelärare bättre medan kommunala skolor betalar äldre grundskolelärare bättre.

Kommunala grundskolor

6a.png

Fristående grundskolor

6b.png

Fackförbunden har dessutom fortfarande inte visat hur de gör sina beräkningar när de viktar för ålder.

 

Arbetsmiljön är avgörande

Oavsett löner så är arbetsmiljön minst lika avgörande för lärares villkor. Vi vet från Skolinspektionens enkät att lärare i friskolor i genomsnitt ger sina arbetsgivare högre betyg på alla punkter jämfört med lärare i kommunala skolor. Det är också en naturlig mekanism på arbetsmarknaden generellt att alternativen till den arbetsgivare som har de bästa arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö kommer behöva konkurrera med lön.

Läs mer:

http://www.friskola.se/opinion/rapporter/sa-tycker-foraldrar-och-larare-om-sin-grundskola

 

Friskolor har i genomsnitt 10 % lägre peng per elev

En viktig faktor för friskolors lönesättning är vilken ersättning de får från kommunerna. Friskolor ersätts i genomsnitt med mer än 10 procent mindre per elev jämfört med kommunala skolor. En förklaring är antagligen kommunernas möjlighet till socioekonomisk vikning av skolpengen. Som ofta påpekas har friskolor har i genomsnitt en socioekonomiskt starkare elevgrupp. 

Läs mer:

http://www.friskola.se/fakta-om-friskolor/statistik/ekonomi

 

Kommunernas hantering av skolpeng försvårar för friskolor att vara lönedrivande

En för friskolor försvårande faktor för att driva löner uppåt är på det sättet kommuner på många ställen runt om i landet hanterar skolpengen. Lönen sätts ofta innan friskolor får veta vilket löneutrymme de får. Utrymmet är ju beroende av kommunens budget. Att då sätta en för marknaden högre lön än genomsnitt är vanskligt. I många fall driver dessutom kommuner år efter år kommunala skolor med underskott som i efterhand, efter verksamhetsåret, korrigeras och i bästa fall även kompenserar friskolor.

 

Friskolor är viktigt för lönebildningen

Friskolor spelar oavsett aggregerad lönenivå en viktig roll i att kunna lönekonkurrera. Det faktum att det finns alternativa arbetsgivare än den kommunala är viktigt för att konkurrensen om lärarna ska vara reell. Vissa kommuner har infört lönehöjningsstopp vid byte mellan kommunala skolor, då är de fristående alternativen avgörande om inte läraren vill flytta eller börja pendla till en annan kommun.

Läs mer:

http://skolvarlden.se/artiklar/policy-forhindrar-lonehojning

Friskolornas ägare

Ladda ner PDF

 

Nedan finns en sammanställning av hur ägarbilden ser ut per 2018-02-22 för de friskolor som har fler än 5 skolenheter inom grund- och gymnasieskolan. Utöver dessa finns det, enligt Skolverkets skolenhetsregister, ca 628 friskolehuvudmän som har endast en skola, 68 som har två friskolor, 10 som har tre friskolor och 11 har fyra friskolor. Totalt blir det 838 enheter.

Nedanstående 20 friskolehuvudmän har tillsammans 471 skolenheter. För en sammanställning av de större skolhuvudmännen i Sverige, se ”Värt att tänka på – De största skolhuvudmännen.” Som framgår av sammanställningen nedan så ägs hälften av de 20 största friskolorna av privatpersoner, tre är stiftelseägda, två är personalägda, fyra är börsnoterade och en ägs av Riverside.

 

AcadeMedia AB

AcadeMedia är börsnoterat. Störst ägare är familjeföretaget Mellby Gård AB. Näst störst är Nordea. Andra stora ägare är också statliga andra och tredje AP-fonderna. 74 grundskolor och 142 gymnasieskolor.

Antal elever:  51 458

Tabellen nedan visar AcadeMedias största ägare enligt aktieboken per den 29 december 2017.

3a.pnghttps://corporate.academedia.se/finansiell-information/aktie-och-agarinformation/aktieagare/

 

Internationella Engelska skolan

IES (Engelska skolan) är börsnoterat. 33 grundskolor och en gymnasieskola.

Antal elever: 23 911

3b.png

http://corporate.engelska.se/sv/finansiell-information/aktieinformation/storsta-aktieagare

 

Kunskapsskolan AB

Kunskapsskolan är den näst största friskolekoncernen ägs. Ägare är Peje Emilsson med familj. 29 grundskolor och 7 gymnasieskolor.

Antal elever: 12 509

 

Thorengruppen AB

Ägs av Raja Thoren. 10 grundskolor och 27 gymnasieskolor.

Antal elever: 8 102


Jensen Education AB

Ägs av Håkan Jensen med familj. 6 grundskolor och 12 gymnasieskolor. Har även förskoleverksamhet, komvux och SFI.

Antal elever:  4 300


Lärande i Sverige AB

Ägs av Jan Vikström. 3 grundskolor och 14 gymnasieskolor.

Antal elever: 3 481

 

Prolympia  AB

Ägs av Rune Tedfors. 2 grundskolor.

Antal elever: 3 357

 

Atvexa AB

Återfinns på First North. Skolan har 16 grundskolor.

Antal elever: 3 134

3c.png

https://www.atvexa.com/finansiell-information/aktieinformation/

Stadsmissionens Skolstiftelse

Stiftelseägd verksamhet. 6 gymnasieskolor.

Antal elever: 2 177

 

Fridaskolorna AB

Verksamheten är personalägd. 5 grundskolor och en gymnasieskola.

Antal elever: 2 751

 

Fria Läroverken AB

Privatägd verksamhet. 2 grundskolor och 7 gymnasieskolor. En resursskola.

Antal elever: ca 2 600 elever

 

Stift Viktor Rydbergs Skola

Stiftelseägd verksamhet. 3 grundskolor och 3 gymnasieskolor.

Antal elever: 2 501

 

PPS Power Planning System AB           

Ägs av Riverside. 3 grundskolor och 2 gymnasieskolor.

Antal elever: 2 391

 

Futuraskolan AB

Familjeägt företag. 7 grundskolor.

Antal elever: 1 818

 

Raoul Wallenbergskolorna AB

Privatägt företag. 5 grundskolor.

Antal elever: 1 350

 

Magelungen Utveckling AB

Verksamheten är personalägd. 13 grundskolor och 5 gymnasieskolor.

Antal elever: 414

 

Utvecklingspedagogik Sverige AB

Familjeägt företag. 3 grund- och grundsärskolor, 1 grundskola, 1 grundsär- och gymnasiesärskola, 1 gymnasie- och gymnasiesärskola, 1 gymnasieskola.

Antal elever: ca 560

 

Loks AB

Stiftelseägd verksamhet. 4 grundskolor och en gymnasieskola.

Antal elever: 705

 

Nytida AB

Verksamheten utgör en del av börsnoterade Ambea. 10 resursskolor/särskolor på grund- och gymnasienivå.

Antal elever: ca 323

 

Sveriges Ridgymnasium AB

Privatägt. 5 gymnasieskolor.

Antal elever: ca 306

 


3d.png

Friskolorna idag och utvecklingen de senaste 25 åren

Ladda ner som PDF

 

Andelen elever i fristående grundskolor och gymnasieskolor sedan friskolereformen beslutades i juni 1992.

Läsåret 1992/93 var det bara 1,0 procent av grundskoleleverna och 1,7 procent av gymnasie-eleverna som gick i en fristående skola. Läsåret 2001/02 hade andelen ökat till 4,8 procent i grundskolan och 6,1 procent i gymnasieskolan. Läsåret 2017/18 var andelen drygt 14 procent i fristående grundskolor och 27 procent i fristående gymnasieskolor.

a1.png

a2.png

Källa Skolverket

Utveckling av antalet grundskoleenheter sedan juni 1992

Läsåret 2017/18 finns det totalt 4 832 skolenheter, varav 820 av dessa har enskild huvudman. Tidigare inkluderades internationella skolor i kategorin fristående skolor, men från och med läsåret 2017/18 redovisas de separat. Internationella skolenheter kan ha en enskild huvudman eller kommunal huvudman. Det finns 16 internationella skolenheter med nästan 5 000 elever. I diagram 1 visas utvecklingen av det totala antalet skolenheter och antalet fristående skolenheter över tid. Vad menas med skolenhet? Statistik över skolor påverkades av att begreppet skolenhet infördes i skollagen 2011. Varje skolenhet ska ledas av en rektor och det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. En del skolor har delats upp på flera skolenheter och andra har omorganiserats med anledning av förändringen. Övergången från skolor till skolenheter i statistiken innebar en tydlig ökning av antalet kommunala enheter läsåret 2012/13 jämfört med tidigare läsår.

a3.png

Hur har antalet gymnasieskoleenheter utvecklats sedan juni 1992?

Läsåret 2017/18 finns det totalt 1316 gymnasieskolenheter. 871 av dessa har kommunal huvudman, 12 landstingskommunal huvudman och 433 enskild huvudman.

Av gymnasieskolans 347 863 elever så har 255 672 av dessa en kommunal eller landstings-kommunal huvudman. Antal elever med enskild huvudman är 92 191, 27 procent av alla elever i gymnasieskolan.

Av de skolenheter som har kommunal huvudman finns det 41 skolenheter som enbart har introduktionsprogram.

Det finns kommunala gymnasieskolor i 254 kommuner, läsåret 2017/18 och fristående gymnasieskolor i 99 skolkommuner. Av dessa elever är det 27,6 procent som är bosatta i en annan kommun än den som den kommunala gymnasieskolan är lokaliserad i. Motsvarande siffror för de fristående gymnasieskolorna är 45,3 procent.

Källa: Skolverket

 

Var finns friskolorna?

När friskolereformen infördes så fanns friskolorna primärt i storstadsområdena. Idag finns det fristående grundskolor i 185 kommuner och fristående gymnasieskolor i 99 kommuner. Läsåret 2017/18 är det 15 kommuner som ej har barn som går i fristående grundskola. Alla kommuner har elever som går i en fristående gymnasieskola läsåret 2017/18.

Många familjer är beredda att låta barnen resa över kommungränser för att få en plats i en fristående skola. Internationella Engelska Skolan har t.ex elever från ca 155 kommuner men de bedriver för närvarande skolverksamhet i 25 kommuner.

Friskolornas kommunkarta visar var fristående verksamheter på skolområdet är lokaliserade, hur stor andel av eleverna som går i friskola och hur många som jobbar i friskola.

 

Hur ser inriktningarna ut bland fristående grundskolor?

Inom fristående skolor delas statistiken upp i tre olika inriktningar. De flesta av eleverna i fristående skolor, 86 procent, går i skolenheter med allmän inriktning. Knappt 8 procent av eleverna går i skolenheter med konfessionell inriktning och knappt 5 procent i skolenheter med inriktning mot waldorfpedagogik. En lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2016 innebar att riksinternatskolornas särställning upphörde. De skolenheterna redovisas därför fortsättningsvis under de andra inriktningarna för fristående skolor. Att en stor del återfinns under rubriken ”allmän inriktning” ska inte tas som intäkt för att alla dessa skolor är lika. De skiljer sig betydligt åt genom att ha olika pedagogiska inriktningar och olika profiler.

 

Hur stora/små är det fristående grundskolorna?

a4.png

a5.png

Detta visar att 9,3 procent av friskoleeleverna går i skolor som har 99 eller färre elever. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 5,8 procent.

67 procent av friskoleeleverna går i skolor som har 100-499 elever. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 78,1 procent.

Tittar vi på andelen elever som går i skolor som har fler än 800 elever så är det 7,9 procent av eleverna i friskolor som går på 13 skolor och på den kommunala sidan handlar det om 3,6 procent av eleverna som går på 35 skolor.

 

Hur ser verksamhetsformerna ut bland friskolorna?

a6.png

Hur har den typiska friskoleleven förändrats de senaste 20 åren?

Ladda ner som PDF

 

Bakgrundsfaktorer

Det finns en omfattande debatt om skolvalet som handlar om att det framförallt är högutbildades barn som går i fristående skolor. Vi har gjort en sammanställning av hur det ser ut under de senaste 20 åren. Den starkaste förklaringsvariabeln i Skolverkets sk SALSA-mått är elevernas föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå på skolan. En hög genomsnittlig utbildningsnivå hos föräldrar ger högre modellberäknat förväntat medelbetyget på skolan. Övriga förklaringsvariabler är andel pojkar och andel nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund där respektive hög andel ger lägre förväntade medelbetyg på skolan.

 

Föräldrarnas utbildningsnivå

För eleverna finns uppgifter om föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Dessa är indelade i tre nivåer som har poängsatts av Skolverket så här

• genomgången folkskola/grundskola (1 poäng)

• genomgången gymnasial utbildning (2 poäng)

• eftergymnasial utbildning (3 poäng)

Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det genomsnittlig utbildningsnivå som används för eleven. Annars är det den ena förälders utbildningsnivå som används. För varje skolenhet beräknas en genomsnittlig utbildningsnivå.

 

Utländsk bakgrund

Andel elever som har blivit folkbokförda i Sverige för första gången under de fyra senaste åren. Nyinvandrade elever infördes i SALSA 2013. Tidigare var det två uppgifter som utgjorde utländsk bakgrund i SALSA, andel elever som är födda utomlands respektive andel elever som har utlandsfödda föräldrar. I SALSA 2015 inkluderades även elever med okänd bakgrund i denna grupp.

 

Fördelning pojkar och flickor

En faktor som också anses vara avgörande för förutsättningarna för en skola är fördelningen pojkar/flickor.

 

Skiftade bakgrundsfaktorer i kommunala och fristående skolor

De bakgrundsfaktorer som Skolverkets SALSA-mått tar i beaktande är föräldrars utbildningsbakgrund, antal nyanlända och könsfördelningen bland eleverna på skolan. Vid en jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor kan det konstateras att bakgrundsfaktorerna skiftar. Vi vet från Skolverkets statistik att friskolor i genomsnitt har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor, men att de har en lägre andel nyanlända mot bakgrund av att friskolornas lagstyrda kösystem premierar familjer som bott länge i Sverige och inte flyttat. Denna ordning har ändrats via en förändring av lagen, på initiativ av Friskolornas riksförbund, som ger friskolor möjlighet att anta nyanlända genom en särskild kvot. Dock infördes lagen efter den stora vågen av nyanlända under 2015 och 2016. Många kommuner har valt att placera de nyanlända eleverna i de egna skolorna och kommunikationen om att det är möjligt att välja skola är bristande i många kommuner. I de kommuner som det finns en väl etablerad samverkan mellan kommunen och de fristående skolorna har också friskolorna haft större möjligheter att bidra genom att ta emot nyanlända elever.

Nedan anges de genomsnittliga utbildningsbakgrunden för grundskole-elever i kommunala respektive fristående skolor och hur skillnaden har utvecklats under de senaste 20 åren. Siffran i parentes anger andelen friskoleelever. Det visar att skillnaden har näst intill halverats under dessa år.

7a.png

7b.png

Källa : Skolverket samt egna beräkningar

De största skolhuvudmännen - en jämförelse

Ladda ner som PDF

 

Det talas ofta om de stora friskolekoncernerna i debatten. Nedan finns en sammanställning av landets största skolhuvudmän, offentliga som fristående. Källa till  sammanställningen är bl a Skolverkets skolenhetsregister* och avser grund- och gymnasieskoleenheter år 2016/17.

Av tabellen framgår också hur många fristående grund- och gymnasieskolor som finns i respektive kommun samt hur stor procentandel av eleverna som går i friskolor.

Av Skolverkets register framgår att det är ca 628 friskolehuvudmän som endast har en friskola. 68 har bara två friskolor och 10 fristående huvudmän har tre friskolor. 11 friskolehuvudmän har 4 friskolor. Totalt 838 enheter.

Privatpersoner är i majoritet som ägare av de största friskolehuvudmännen.

I nedanstående listan återfinns 20 friskolehuvudmän. Vi har tagit med de som har fem eller fler skolenheter. Av dessa 20 är fyra börsnoterade, AcadeMedia AB, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Nytida (Ambea-koncernen) och Atvexa AB. Tre är stiftelseägda, Stadsmissionens Skolstiftelse, Stiftelsen Viktor Rydbergs Skola och Loks AB.

10 av de 20 ägs av privatpersoner; dvs Kunskapsskolan AB, Thorengruppen AB, Jensen Education AB, Lärande i Sverige AB, Utvecklingspedagogik AB, Fria Läroverken AB, Prolympia AB, Raoul Wallenbergskolorna AB, Futuraskolan AB och Sveriges Ridgymnasium AB. Magelungen Utveckling AB och Fridaskolorna AB är personalägda. En PPS Power Planning System AB ägs av Riverside. Dessa 20 har tillsammans 471 enheter.

8a.png

*Definition av skolenhet. I SkolL 1 kap. 3 § def. skolenhet som ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. http://www.scb.se/skolreg