Myter om friskolor

Ligger friskolorna bakom de sjunkande resultaten i skolan och finns friskolorna bara för att tjäna pengar? Innebär friskolor minskad likvärdighet i skolan och är det bara stora koncerner som driver skolor? Vi har sammanställt de vanligaste myterna om friskolor tillsammans med ett svar.

Friskolorna är en viktig orsak till att svenska skolresultat sjunker.

Det finns inga belägg för det. IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) konstaterar tvärtom i ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola" (rapport 2014:25) att nedgången i de svenska skolresultaten började innan friskolereformen och således inte har med det fria skolvalet att göra. IFAU har till och med, i andra rapporter, visat på att friskoleetableringen i en kommun leder till högre kunskapsresultat även i de kommunala skolorna. 85 procent av eleverna går alltjämt i kommunala skolor.

Friskolor sållar och väljer ut de bästa eleverna.

Det stämmer inte och det är heller inte förenligt med svensk lag. Fristående grundskolor måste använda de urvalskriterier som Skolinspektionen beslutat om. För gymnasieskolan är det betygen som avgör, precis som för kommunala skolor. Ingen friskola har heller rätt att välja bort elever i behov av särskilt stöd. 

Det är bara stora koncerner som driver skolor. Varför är det så få småföretag i välfärden?

De allra flesta friskolorna är små, 94 procent av de fristående friskoleaktörerna har bara en eller två enheter. Däremot är det ofta är de större företagen som syns i debatten.

Fristående skolor är bara ute efter att tjäna pengar och ta ut vinst.

Friskolor vill naturligtvis vara framgångsrika och attrahera elever. För att göra detta måste de erbjuda bra undervisning och kunna visa på ett bra resultat. En trygg ekonomi är en viktig del och också något som Skolinspektionen granskar. Om företaget inte har en marginal riskerar verksamheten att bli mycket sårbar. Friskolor får inte ta ut avgifter utan intäkten består av elevpengen. Det är kommunen som bestämmer nivån på elevpengen, baserat på kommunens egna kostnader för sin skolverksamhet. Skollagen föreskriver också att kommunerna ska ta hänsyn till elevunderlaget när de fördelar ut pengen, dvs störst elevpeng får de skolor som behöver det bäst. Statistik från SCB visar dessutom att lönsamheten i skattefinansierade välfärdsföretag är lägre än för övriga företag i välfärden och tjänstesektorn i stort.

Likvärdigheten i den svenska skolan minskar. Det är friskolorna som har orsakat det där de duktiga eleverna nu samlas på elitskolor.

Likvärdigheten garanteras genom de nationella målen, därtill ska kommunerna fördela elevpengen på ett sådant sätt att de skolor som behöver det bäst får den högsta elevpengen. Målet om likvärdighet handlar inte om att all undervisning ska vara lika för alla, tvärtom. Det innebär att undervisningen ska utformas med hänsyn till den enskilde elevens förutsättningar och behov. Många friskolor profilerar sig också på just detta område och därmed väljer också eleven utifrån det som passar hen bästa. Skolinspektionen har konstaterat att många friskolor är bättre på att nå upp till detta nationella mål än kommunerna.