Friskolornas riksförbund menar att det finns ett rättsligt utrymme för en fristående gymnasieskola att avstå från måltidsersättningen i skolpengen. Förbundet bevakar nu med intresse ett tillsynsärende vid Skolinspektionen som handlar om detta.
På gymnasienivå har eleverna inte rätt till fri lunch, på det sätt som gäller för grundskolan. Skälet är att gymnasieskolan är en frivillig skolform. I skollagen regleras det med en så kallad motsatstolkning – för grundskolan står det uttryckligen att skolmåltider ska serveras utan avgift för eleverna, men när det gäller gymnasieskolan finns ingen regel alls. Motsatsvis (jämfört med grundskolan) är det alltså möjligt att ta ut avgift från eleverna. Det finns heller inte något tydligt krav enligt skollagen att gymnasieskolor alls ska erbjuda skollunch. Samma regler gäller för både kommunala och fristående gymnasieskolor.
En fristående skola har rätt till skolpeng för de elever som går på skolan. Det är elevens hemkommun som ska betala pengen. Skolpengen ska beräknas på i huvudsak samma kostnader som kommunen har för sina egna elever. Om kommunen erbjuder fri lunch för sina elever ska den kostnaden ingå i skolpengen till friskolan.
Detta fick tidigare (före den 1 januari 2010) till följd att en fristående gymnasieskola kunde få ersättning för lunchkostnad i skolpengen från kommunen, samtidigt som skolan också kunde ta ut en avgift från eleven för skolmåltiden. Skolan kunde alltså få dubbel ersättning för skollunchen. Det här ville riksdagen och regeringen ändra på; för att lika villkor ska gälla ska inte dubbel ersättning utgå till skolan. Därför infördes det i de nya reglerna om skolpeng (fr o m den 1 januari 2010) en bestämmelse som säger att om kommunen betalar ut ersättning för skolmåltider i skolpengen, ska inte den fristående skolan få ta ut en avgift från eleverna för samma måltid.
Då hamnar man i stället i ett praktiskt problem. En gymnasieskola kan ta emot elever från upp till 20-30 olika kommuner. En del av dessa kommuner har måltidsersättning i skolpengen, andra inte. Det i sin tur innebär att skolan måste hålla reda på vilka elever som får äta gratis och vilka som inte får det. Det är en krånglig administrativ uppgift och orättvist mellan eleverna. I det läget uppstår två lösningar.
Skolan kan låta alla elever få fri skollunch. Men då saknas kostnadstäckning för lunchen för alla elever. För att ersätta måltidskostnaden måste resurser tas från någon annan del av skolverksamheten, i första hand undervisningen. Det är inte alltid en lyckad lösning, där undervisningskvaliteten kan bli lidande.
Många skolor kontaktar därför i stället elevernas hemkommuner och avsäger sig bidraget för skolmåltiden. I de flesta fall fungerar det alldeles utmärkt och hemkommunen och skolan är helt överens. Vi har ett flertal exempel på att så är fallet. Eleverna får då allihop betala en avgift för lunchen, något som gör att det blir lika villkor för eleverna, men skolan får inte någon extra ersättning från elevernas hemkommuner. Det var det som var meningen med de nya skolpengsbestämmelserna.
Skollagen ger utrymmet för offentliga skolhuvudmän att välja om deras skolor ska ta ut en avgift för måltiderna eller inte och kommunerna väljer olika lösningar. I stort sett alla gymnasieskolor i Skåneregionen tar ut avgift för skolmåltid, vissa kommuner i Stockholms län gör det också, men inte alla, och så ser det ut i hela landet.
Utifrån förarbetena till lagstiftningen menar Friskolornas riksförbund att det finns ett rättsligt utrymme för en friskola att avstå från måltidsersättningen. I förarbetena till skollagen diskuteras nämligen tydligt att syftet med bestämmelsen är att undvika möjligheten till dubbel ersättning. Vi bedömer därför att det ska vara möjligt för en fristående skola att avsäga sig den del av skolpengen som avser måltidsersättning för att skapa lika villkor på skolan. Frågan har dock inte blivit prövad av domstol. Just nu pågår ett tillsynsärende vid Skolinspektionen om detta. Förbundet bevakar med intresse beslutet i detta ärende.
Det har även framförts synpunkter på det faktum att skollagen ger både kommunala och fristående skolhuvudmän rätt att ta ut avgifter för skolmåltiderna, eftersom det skulle kunna ha en diskriminerande effekt. Friskolornas riksförbund skulle gärna se att det utreds om, och i så fall vid vilken avgiftsnivå, skollagens utformning avseende skolmåltiderna kan ha diskriminerande effekter.
Carl-Gustaf Stawström
kanslichef
Gudrun Rendling
förbundsjurist
Tillbaka
Publicerad: 2 november 2011