Konkurrens gynnar kvaliteten i hela skolväsendet, skolsegregationen beror främst på boendesegregationen och det finns inget tydligt samband mellan kommunens elevkostnader och fler friskolor. Det är huvudsakliga slutsatser i den nyligen utgivna forskningsantologin Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet.
Konkurrens gynnar kvaliteten i hela skolväsendet, skolsegregationen beror främst på boendesegregationen och det finns inget tydligt samband mellan kommunens elevkostnader och fler friskolor. Det är huvudsakliga slutsatser i den nyligen utgivna forskningsantologin Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet.
Syftet med boken är att tillföra friskoledebatten ett faktaunderlag kring skolsegregation, kvalitet och kostnader. Vi ger här en sammanfattning av resultaten av de svenska studierna i boken. För en diskussion av resultaten hänvisas till boken som finns att beställa hos Institutet för framtidsstudier.
Konkurrens främjar kvalitet
Fredrik Bergström och F Mikael Sandström har studerat konkurrensens effekter på kvalitetsutvecklingen i skolan.
Författarna menar att det inte finns något stöd för påståendet att friskolor skulle utarma den kommunala skolan. Tvärtom visar resultaten att fler friskolor ger positiva kvalitetseffekter på den kommunala skolan. Författarna menar att ökad konkurrens är positivt för hela skolväsendet.
Författarna ger en omfattande och konkret vision om hur ett konkurrensförhållande inom skolväsendet kan leda till fortsatt förbättrad kvalitet:
Utökade inspektioner och utvärderingar - och inte minst tillgängliggörandet av resultatet av dessa - är viktigt för att elever och föräldrar ska kunna göra ett rationellt val av skola samt för att skolor ska kunna lära av varandra. Den tillgängliga informationen menar författarna bör innehålla prestationsresultaten på skolan, samt varför vissa skolor lyckas bättre än andra.
Författaren framhäver att en förutsättning för att en skola ska kunna möta konkurrensen är att det finns en frihet i att organisera och planera verksamheten. Möjlighet att starta och lägga ned skolor ses också som nödvändig för att det ska finnas starka anledningar för en skola att verkligen arbeta med kvaliteten. Författaren menar också att det kan vara idé att ytterligare stimulera konkurrensen genom att göra det mer lönsamt att driva skola, t ex genom terminsavgifter. För att den kommunala skolan inte ska lida av ett minskande antal elever menar författarna att det är viktigt att kommunerna anpassar sin organisation efter elevantalet.
Boendesegregation främsta orsak till skolsegregation
Lindbom och Almgren har studerat elevsammansättningen och friskolornas och valfrihetens effekter på denna.
Boendesegregation är av betydligt större vikt än valfrihet inom skolan när det kommer till skolsegregation. Författarna menar dock att det finns tecken på att vissa typer av friskolor har en segregerande effekt, men förhållandet friskolor/skolsegregation är ganska komplext.
I och med att boendesegregationen visar sig vara det stora problemet, går problemet med skolsegregation inte att lösa inom skolpolitiken enbart, dock kan den bidra. Författarna målar upp två scenarion. Det ena handlar om att få fler elever med svensk bakgrund och välutbildade föräldrar att välja skolor i sk utsatta områden. Det andra innebär att lägga ner skolor i utsatta områden som visar dåliga resultat och låta elever gå i attraktivare skolor. Författarna ser det första förslaget som orealistiskt, men det senare som ändå genomförbart. Författarna förkastar i princip ett alternativ helt utan valfrihet, då det skulle innebära en omöjlighet för barn som bor i utsatta områden och som är missnöjda med sin utbildning att välja en bättre skola i ett annat område.
Fristående grundskolor och elevkostnader
Jesper Antelius har studerat förhållandet mellan friskolor och kommunens kostnad per elev. Studien omfattar de sk direkta kostnaderna och alltså inte kostnader för administration och handläggning, sk overheadkostnader.
Det finns inga systematiska skillnader i elevkostnad mellan de kommuner där det finns friskolor och de där det inte gör det. Däremot visar studien att elevkostnaden är högre i de kommuner som har en hög andel elever i fristående skolor. Författaren menar dock att det inte finns något fastställt samband mellan fler friskoleelever och högre kostnader, utan det skulle kunna förklaras med att friskolor etablerar sig där skolpengen redan är hög. Det går alltså inte att dra en slutsats om vilket som är orsak eller effekt.
Sambandet mellan en växande andel elever i friskolor under en period och förändringen av kommunens kostnad per elev är otydlig. I vissa kommuner har kostnaderna stigit medan de i andra istället har sjunkit. I storstadsregionerna handlar det under perioden 1995 - 2001 om en genomsnittlig ökning med 154 kr per elev och år och i övriga kommuner om en sänkning med 64 kr.
Att kostnadseffekten varierar mellan kommuner, menar författaren sannolikt kan förklaras med hur skolpliktsavdraget tillämpas. Beroende på om en kommun är välvilligt inställd till friskolor eller tvärtom, kan det handla om att helt bortse från detta avdrag eller att göra ett större avdrag.
Källa: Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet (2007). Lindbom m fl, Institutet för framtidsstudier, Stockholm.
Tillbaka
Publicerad: 6 augusti 2009