Fristående skolor har inte deltagit i lika hög grad som kommunala skolor i Lärarlyftet. Vi hoppas på att fler lärare får chansen att fördjupa sig, få inspiration, öka sin kompetens och byta erfarenheter. Det skriver Skolverkets Helén Ängmo, överdirektör, och Mikaela Zelmerlööw, projektledare för Lärarfortbildningen, i en gästkrönika här på friskola.se.
Regeringens satsning på kompetenshöjning för landets lärare, Lärarlyftet, har nu kommit lite mer än halvvägs och vi på Skolverket kan se att intresset blir allt större. Nu satsar vi på att de fristående skolorna ska öka sitt deltagande. Vi hoppas att fler lärare här får chansen att fördjupa sig, få inspiration, öka sin kompetens och byta erfarenheter.
Våren 2007 presenterade regeringen Lärarlyftet. Syftet med satsningen är att höja lärares kompetens och på så sätt öka elevers måluppfyllelse. Den enskilt största delen av Lärarlyftet är Lärarfortbildningen som erbjuder lärare möjlighet att studera upp till 45 hp vid universitet eller högskola. Det är en unik möjlighet att fördjupa sig rejält inom sitt ämnesområde, eller att bredda sin kompetens. Lärarna studerar med minst 80 procent av sin lön. Skolhuvudmannen betalar lönen och staten ersätter 70 procent av lönekostnaden. Vikariekostnaden ersätts inte.
Hittills har ungefär 10 000 lärare deltagit i satsningen. Det är ca 7 procent av landets behöriga lärare som på drygt två år skaffat sig omfattande fortbildning. De uppföljningar som gjorts med de studerande visar att många är mycket nöjda. De flesta säger att de i hög grad fått ökade ämneskunskaper och ökad ämnesdidaktisk kompetens. Ännu fler menar att de har förändrat eller kommer att förändra sin undervisning beträffande vad de lär ut om sitt ämne. Vi ser också att många skolhuvudmän är mycket positiva till satsningen. Att ha välutbildade lärare är viktigt och många skolor ser det som en stor fördel att vara med i Lärarlyftet. På så sätt kan attraktionskraften stärkas och behållas.
De ämnesområden som efterfrågats mest inom Lärarfortbildningen är kurser med inriktning mot specialpedagogik, matematik, läs- skriv- och språkutveckling samt svenska och svenska som andraspråk, men det finns studerande inom de flesta av skolans ämnen. Val av kurser ska ju spegla verksamhetens behov av ökad kompetens.
Nu har satsningen pågått ett par år och skolhuvudmännen har på många håll hunnit analysera sina behov, göra prioriteringar och planera vilka kompetenser man ska satsa på. Allteftersom satsningen fortskrider ser fler huvudmän också nya möjligheter att delta genom att samverka med andra och utveckla lokala lösningar för de egna behoven.
Fristående huvudmän har hittills inte deltagit i lika hög grad som kommunala. Knappt 140 av drygt 800 fristående skolor deltog 2009. Vi hoppas på fler 2010 och det är därför vi nu vill rikta ytterligare information om satsningen till fristående skolor.
Tillsammans med Friskolornas riksförbund satsar Skolverket nu på att nå fler fristående skolor. Det är förstås stor skillnad på vilka villkor, förutsättningar och arbetssätt som finns mellan de små enskilda skolenheterna och de stora koncernerna. Vi försöker nå olika grupper på olika sätt. Genom skriftlig information, stora informationsträffar och små möten, tryckt material och via webben, här osv. Ta gärna kontakt med Skolverket, kom med idéer, frågor och funderingar. Vi ser fram emot att möta er.
Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket
Mikaela Zelmerlööw, projektledare för Lärarfortbildningen på Skolverket
Tillbaka
Publicerad: 26 januari 2010