
Mats Pertoft, skoldebattör och friskoleentusiast
Gör upp med myten att det bara är waldorf- och montessoriskolor som utgör de pedagogiska alternativen. De allra flesta nya friskolorna har något nytt i sig. Det är ju därför de startas. Det skriver Mats Pertoft i sin krönika på friskola.se.
Min första kontakt med fria skolor var 1979 då min dåvarande sambos dotter Linda började i Rudolf Steinerskolan i Göteborg. På den tiden var de flesta skolorna i Sverige statliga. Det fanns några få privatskolor som finansierades genom höga avgifter. Sedan fanns det en del alternativa skolor, mest waldorfskolor, som delvis finansierades av avgifter från föräldrarna men kanske ännu mer av gåvor, arbetsinsatser och av att personalen inte tog ut avtalsenliga löner.
Det fanns en bred kritik mot hur skolsystemet fungerade. Det handlade om brist på valfrihet. En valfrihet som för en del handlade om rätten att välja en annan skola än den som kommunen placerat en i, men inte nödvändigtvis en friskola. Det handlade om rätten att få välja en privatskola utan att behöva betala dubbelt, först via skatten till den kommunala skolan och sedan avgifter för den privata skolan. Och det handlade om rätten att få välja en alternativ pedagogik.
1990 infördes en rätt att välja en annan kommunal grundskola än där man var basplacerad i. 1992 kom den första friskolelagen. Att dessa lagar drevs igenom i riksdagen berodde på den samlade kritiken mot systemet. Det hade aldrig gått enbart genom kravet på alternativ, eller genom kravet på konkurrens, eller genom kravet på valfrihet. Att Sverige som fortfarande enda land i världen har infört något man kallar friskolor, förbjudit privatskolor med avgifter och skapat en skolvärld där kommunala och fristående skolor får samma elevpeng har enbart varit möjligt genom att alternativarna, konkurrensarna och privatarna gjort gemensam sak och drivit frågan om friskolorna.
Denna gemensamma front är fortfarande nödvändig. Det går inte att argumentera för friskolor enbart med ekonomiska argument, eller av konkurrensskäl eller av enbart mångfaldsskäl. Personligen anser jag att det i huvudsak finns två skäl som talar för friskolorna. Den viktigaste är att både föräldrar och elever vill kunna välja skola, vill kunna välja mångfalden. Och den andra är att det för alla skolor, kommunala som fristående, är konkurrensen med andra skolor som är oerhört sporrande. Att eleverna har möjligheten att rösta med fötterna och lämna dåliga skolor gör att verkligheten blir tydlig och inte kan bortförklaras, dåliga skolor måste bli bra eller om man inte lyckas till sist läggas ner.
Det är också viktigt att göra upp med myten att bara waldorf- och montessoriskolor är de enda som utgör det pedagogiska alternativet. De allra flesta nya friskolorna har något nytt i sig. Det är ju därför de startas. Det kan handla om en personalgrupp som arbetar bra ihop, har ett bra pedagogiskt koncept. Eller en idé som samlar folk runtom sig. Jag tror inte att någon ny skola kan starta som inte också har en ny idé som bärkraft. Att det i debatten kan påstås att det bara är waldorf och montessori som är alternativen är egentligen en katastrof och ännu en del i en sned friskoledebatt.
Förra krönikan skrev jag om att största delen av friskoledebatten inte handlar om friskolor utan om rätten att välja en annan grundskola, kommunal eller fristående, än den du är basplacerad i. Det är en del av en sned friskoledebatt. Den andra delen av denna sneda debatt är att förneka all den pedagogiska mångfald som finns i alla friskolor, och för den delen även i kommunala skolor, som varken är waldorf eller montessori. Kravet på pedagogisk mångfald var en viktig del av den debatt som ledde fram till friskolelagen. Därför är det oerhört viktigt att lyfta fram att denna mångfald idag finns, och att det är tack vare friskolorna som den finns. Även om den tyvärr får allt svårare att vara annorlunda med de senaste årens skollagsändringar.
MATS PERTOFT
Riksdagsledamot och skoldebattör
Samhälls- och skoldebattören Mats Pertoft är riksdagsledamot för Miljöpartiet. Mats är waldorflärare och friskoleentusiast och har också varit rektor och kommunalråd i Södertälje. Han har också drivit behandlingshem för kvinnor i kris. Mats är förälder till utflugna barn och bor med fru och katt på Mörkö i Södertälje kommun.
Tillbaka
Publicerad: 3 oktober 2011