Skolsverige behöver en blocköverskridande politik för att skapa långsiktiga och säkra spelregler. Den parlamentariska utredningen om friskolornas villkor som regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet tagit initiativ till kan vara början på det, skriver Mats Pertoft i sin andra av en serie krönikor för Friskolornas riksförbund.

Mats Pertoft, tidigare riksdagsledamot, nu skoldebattör och friskoleentusiast
I samband med att jag satte mig ner för att skriva denna krönika blev det klart att Alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna tar initiativ till en parlamentarisk utredning kring frågan om en begränsning av vinstutdelningen hos de friskolor som inte lever upp till Skolinspektionens kvalitetskrav.
Detta är mycket bra, av flera anledningar. Viktigast är nog att en blocköverskridande överenskommelse i ämnet skapar säkra spelregler för branschen och för skolsverige generellt. Det är viktigt att inför den allmänna opinionen visa att man tar frågan på allvar. I Sverige accepterar vi inte att man plocka ut en vinst om man inte lever upp till de ställda kvalitetskraven. Alla skolor skall vara bra skolor, oberoende av vem som driver skolan.
Jag tror tyvärr att det är viktigt att tydligt markera i vinstfrågan. Inte för att jag anser att problemet är akut eller stort. Man kan diskutera länge kring vinster och riskkapital-bolag, om debatten är saklig eller ej, men i slutändan handlar det om att skapa ett förtroende för våra skolverksamheter oberoende av vem som driver dom. Och då är jag övertygad om att en reglering som klargör att man inte får dela ut vinst om man har ej åtgärdade brister i kvalitén i verksamheten är ett utmärkt argument för att bemöta kritiken.
Den viktigaste delen av denna överenskommelse är emellertid att regeringen nu kommer att tillsätta en parlamentarisk utredning i frågan, med alla riksdagspartier representerade. Detta är den första parlamentariska utredning på skolområdet som alliansregeringen tillsätter ända sedan de tog över makten 2006. Jag hoppas att detta innebär att blockpolitikens och de snabba puckarnas tid inom skolpolitiken i Sverige börjar ta slut och att vi istället kan se gedigna utredningar som kan lägga fram väl genomarbetade förslag som stöds av en bred majoritet i riksdagen.
Vi behöver i Sverige en bredare och klokare skolpolitik som bygger på mer än blockpolitik. Det finns en bred enighet inom skolpolitiken, egentligen, förutom ytterlighetspartierna, som skulle kunna ligga till grund för en stabilitet som har saknats i snart lite drygt 15 år. Men detta innebär naturligtvis att politiken tvingas avstå från spektakulära utspel och påhopp, och vinsten blir istället en skolpolitik där verksamheterna kan känna sig trygga med spelreglerna för en lång tid framöver. Något som vore väldigt mycket värt.
Demokratin kräver alltid majoriteter, och en minoritetsregering har den klara fördelen att den tvingas lyssna lite mer även utanför det egna regeringsunderlaget för att få ihop en majoritet för sina lagförslag i riksdagen. Om detta innebär en öppenhet av det slag vi nu ser som öppnar för breda blocköverskridande överenskommelser på skolområdet så tror jag att detta kan vara mycket positivt. Det är vad skolsverige behöver, både fristående och kommunala skolor.
Mats Pertoft,
Skoldebattör och f.d. riksdagsledamot
Samhälls- och skoldebattören Mats Pertoft är tidigare riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet. Mats är waldorflärare och friskoleentusiast och har också varit rektor och kommunalråd i Södertälje. Han har också drivit behandlingshem för kvinnor i kris. Mats är förälder till utflugna barn och bor med fru och katt på Mörkö i Södertälje kommun.
Tillbaka
Publicerad: 31 januari 2011