GÄSTKRÖNIKA | Vinstdebatten riskerar att ta fokus från det som är viktigast, nämligen hur alla elever får den kunskap de har rätt till. Det är nämligen inte vinsterna inom skolan som hotar elevernas lärande, utan det största hotet är att kvaliteten inte håller måttet. Det skriver Robert Noord (s), oppositionsråd i Haninge, i sin gästkrönika.
Under sommaren har en debatt och diskussion om vinster inom skolan startat. Vinsterna påstås leda till sämre kvalitet och utgöra ett hot mot den gemensamt finansierade välfärden.
Den svenska välfärden är fantastisk. Det finns få länder i världen där skolan är så tillgänglig för alla som i Sverige. Oavsett föräldrarnas inkomst och var du bor har du rätt att avgiftsfritt studera hela grundskolan, gymnasiet och även universitet/högskola. Vi har en generell välfärd som finansierar skolan gemensamt via den skatt vi betalar och det finns ett starkt stöd i Sverige för denna välfärdsmodell.
Även om jag som Socialdemokrat är mycket stolt över vår skola så är jag inte alltid nöjd med kvaliteten. Allt för många elever lämnar skolan utan de kunskaper de har rätt till och allt för många elever känner sig otrygga när de är i skolan. Ska vi lyckas få en skola i världsklass så måste själva driftsformen få en minskad politisk betydelse och kvaliteten i innehållet få en ökad betydelse. Det är genom höga ambitioner, tydliga mål och starka kvalitetskrav som vi ska styra svensk skola.
Debatten som nu tagit fart riskerar att ta bort fokus på det som är viktigast, nämligen hur alla elever får den kunskap de har rätt till. Det är nämligen inte vinsterna inom skolan som hotar den generella välfärden och elevernas lärande, utan det största hotet är att kvaliteten inte håller måttet.
Friskolor och kommunala skolor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Det är givetvis rimligt att när satsningar på skolan görs under ett läsår så ska de extra resurser som satsas fördelas lika mellan de kommunala skolorna och friskolorna. Men lika självklart är att om en besparing måste göras under året så ska den inte bara drabba den kommunala skolan, utan gälla alla skolor på lika villkor.
Ett annat exempel är att den kommunala skolan har en skyldighet att ta emot elever vilket inte en friskola har. På så sätt kan en friskola optimera sin organisation vilket inte en kommunal skola kan. För att jämna ut denna skillnad finns idag möjlighet för kommunen att göra ett särskilt pliktavdrag, det vill säga man minskar ersättningen till friskolan som inte har denna skyldighet. Detta är någonting som är mycket omdiskuterat och skapar konflikter mellan kommuner och friskolor. Avskaffa pliktavdraget och ge alla skolor samma skyldighet att ta emot elever inom sitt upptagningsområde, oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola.
Idag när Skolinspektionen prövar tillstånd för friskolor läggs störst vikt vid bolagets ekonomiska och administrativa delar. Det vill säga frågan om det finns betalda skatteskulder är viktigare än vilken kvalitet den blivande friskolan kommer att få. Tydliggör kvalitetskraven i samband med att frågan om en friskolas rätt till bidrag behandlas. Kvalitetskraven kan handla om skolans möjligheter att anställa behöriga lärare, garantera den pedagogiska insikten samt att skolan har möjlighet att följa kunskapsmålen.
Vi Socialdemokrater har på partikongressen chansen att utforma en Socialdemokratisk skolpolitik som ökar möjligheterna att vinna valet 2010. Den nya skolpolitiken måste också innehålla en förnyelse i vår syn på friskolorna. Partikongressen borde slå fast en politik som ser friskolorna som en möjlighet, och inte som ett hot.
Robert Noord (S)
Oppositionsråd, Haninge
Tillbaka
Publicerad: 24 augusti 2009