GÄSTKRÖNIKA | Balans mellan kärlek och gränser, stor yrkesstolthet och "sisu" är några av sakerna som rektor Nina tagit med sig från Finland till Gripsholmsskolan i Mariefred. Här berättar Nina om de finländska influenserna.
Rektor Nina, Gripsholmsskolan
När Gripsholmsskolan påbörjade sin verksamhet för drygt ett år sedan värvades jag från Finland som rektor. Skolan ville nämligen ha tydliga finländska influenser i skolan (det skall ändå sägas att skolans verksamhet grundar sig på den svenska läroplanen).
Jag har under mitt första år som rektor ofta fått frågan ”Vilka är då de finländska influenser som du för med dig in i Gripsholmsskolan?” Den första gången jag fick frågan blev jag ställd och fick lov att ta mig en ordentlig funderare över vad det är jag bär med mig från Finland.
Först och främst vill jag betona att det är mycket viktigt att i varje skola hitta rätt balans mellan kärlek och gränser. Det här kan tyckas vara någonting alldeles självklart men det kräver ett medvetet förhållningssätt och ett envetet arbete för att hitta just denna balans. Jag brukar säga att när den rätta balansen väl är uppnådd är det inga problem att verka i en skola vare sig som elev, lärare, rektor eller förälder.
Jag vill också lyfta fram den finländska ”sisun” i arbetet i skolan. ”Sisu” står för ett envetet sätt att jobba. Det handlar inte om att stånga pannan blodig utan om att jobba fokuserat och med fullt engagemang. Denna envetenhet skall prägla både elevernas, lärarnas och rektorns sätt att jobba. Jag brukar säga att det gäller att lägga i en lägre växel, gasa på och anstränga sig lite extra när man kommer till en uppförsbacke - vilket händer oss alla.
Jag vill också att lärarna i min skola skall känna en stor yrkesstolthet över det arbete de gör. Det kommer an på mig som rektor att försöka skapa så gynnsamma förhållanden som möjligt för att lärarna skall ha en rimlig chans att uppnå uppställda mål. Det är lätt att lova mycket; det är en helt annan sak att förverkliga och ro iland det man lovat. Lärarna har först och främst rätt till en god grundutbildning. Här kan nämnas att klasslärarutbildningen (behörig i årskurs 1-6) är femårig i Finland och resulterar i en magisterexamen.
Sedan är det viktigt att lärarna kontinuerligt får professionell fortbildning. När vi till exempel i vår skola ”skriver oss till läsning med datorns hjälp” har lärarna rätt att få höra professor Arne Trageton själv berätta för att förstå hur metoden fungerar i praktiken.
I Finland är det också viktigt med kartläggning och stödåtgärder i ett förebyggande syfte när det gäller elevens personliga utveckling och framgång i skolarbetet. Man väntar inte in bekymmer utan går in för att förbygga så att problemen inte får fotfäste. En noggrann uppföljning och utvärdering av skolarbetet är också vardag i den finländska skolan. För mig framstår alla diskussioner om när betygen skall ges och i vilken form som fullständigt obegripliga.
Slutligen vill jag nämna att undervisningen i främmande språk är en viktig del av skolarbetet i Finland. Förutom svenska och finska läser alla elever dessutom engelska och ofta ännu ett fjärde språk inom utgången av årskurs 5.
Trevlig fortsättning på hösten,
rektor Nina i Gripsholmsskolan
Kontakta mig gärna på adressen nina@gripsholmsskolan.se eller läs mer om vår skola på www.gripsholmsskolan.se.
Den finlandssvenska rektorn Nina Lidfors värvades för drygt ett år sedan till Sverige för att starta en skola med tydliga finländska influenser. Nina Lidfors har tidigare jobbat som lärare, lärarutbildare, skoldirektör samt som rektor för en skola i direkt anknytning till den finlandssvenska lärarutbildningen inom Åbo Akademi i Finland.
Friskolan Gripsholmsskolan i Mariefred i Strängnäs kommun jobbar utgående från de tre ledorden Hjärna, Hjärta och Hälsa. Skolan betonar fyra tyngdpunktsområden, nämligen Finländska influenser, En till en (en dator till varje elev), Häsoprofil samt Kreativ fritidsverksamhet. Gripsholmsskolan har detta läsår 98 elever fördelade på två förskoleklasser samt årskurs 1, 2 och 3. Skolan skall på sikt växa ända upp till årskurs 9.
Tillbaka
Publicerad: 4 oktober 2010