Varje skola, kommunal som fristående, måste erövra medborgarnas förtroende för det arbete man utför. Alla är ju med och betalar, och skall helst uppleva att deras skattepengar går till vettiga ändamål. Det vore intressant med en jämförelse av hur mycket friskolorna investerat i sina skolor, och hur mycket investeringar kommunerna därmed har sluppit. Det skriver Mats Pertoft i sin krönika.

Mats Pertoft, tidigare riksdagsledamot, nu skoldebattör och friskoleentusiast
KRÖNIKA | Skolan finansieras i Sverige av skattepengar. Även i fristående skolor är det förbjudet att ta ut elevavgifter. Dessa skattepengar kommer från alla skattebetalare i kommunen, inte bara från de föräldrar som har sina barn i respektive skola.
Detta kan tyckas vara självklarheter, men är något som jag anser bör stämma till eftertanke. För mig innebär detta att varje skola, kommunal som fristående, måste erövra varje medborgares förtroende och respekt för det arbete man utför. Alla är ju med och betalar, och skall helst uppleva att deras skattepengar går till kloka och vettiga ändamål.
Därför är debatten om vinster i friskolor en debatt man måste ta på allvar. I grund och botten handlar den om att alla, eller åtminstone merparten av skattebetalarna, borde känna en trygghet och förtroende att de verksamheter och företag som driver skolor gör ett bra jobb. Och detta gäller som sagt inte bara föräldrar och elever utan även övriga skattebetalare.
Personligen är jag övertygad om att det är så det är. Hela min erfarenhet från många år inom skolsektorn som förälder, lärare, rektor och politiker har övertygat mig om att skola inte är en bransch som lämpar sig för fusk. Om du fuskar och försöker göra snabba pengar genom att erbjuda undermålig kvalitet så tappar du dina elever och deras föräldrars förtroende väldigt fort. Och utan elever får du inga skolpengar.
Men det är som sagt inte bara mitt och andra föräldrars och elevers förtroende som behövs utan även alla andra skattebetalares. Därför står nu friskolerörelsen inför en pedagogisk uppgift som heter duga. Jag är övertygad om att det absoluta flertalet av oss skattebetalare inser det rimliga i att friskolor måste gå med vinst och att ägare också vill få tillbaka sina satsade pengar med avkastning, bara det inte sker på bekostnad av kvaliteten i verksamheten/skolan.
Jag skulle önska mig en pedagogiskt väl genomtänkt skrift/debatt/kampanj där friskolorna för oss skattebetalare tydliggjorde hur man har investerat kapital i verksamheten, hur man tar ansvar för kvaliteten och elevernas utveckling och hur detta ibland leder till överskott, ibland till underskott som måste balanseras med tidigare års vinster, och hur ägarna efter några år behöver få tillbaka en del av sitt satsade kapital genom utdelning. Jag är övertygad om att ytterst få anser att detta är något orimligt, men i en bransch som bygger sina inkomster på skattebetalarnas förtroende skulle det säkert uppskattas med en sådan förklaring.
Eller, bara som en ytterligare illustration, det vore intressant med en jämförelse hur mycket fristående gymnasieskolor investerat under de senaste 10 åren i sina skolor, och hur mycket investeringar kommunerna därmed har sluppit under dessa år då Sverige haft fler gymnasieelever än någonsin tidigare.
Jag tror att vi framöver kommer att behöva dylika jämförelser för att få lite hyfs på vinstdiskussionerna. Det skulle behövas.
Sedan skall vi stödja Skolinspektionen i dess arbete att garantera kvaliteten i verksamheten. Det är en viktig garanti för att förtroendet från medborgarna förblir starkt.
Och, till sist, måste jag ändå säga att jag tycker att det är en stor ära att få verka i en bransch som bygger på förtroende. Det gör en stolt!
MATS PERTOFT
Skoldebattör
Samhälls- och skoldebattören Mats Pertoft är tidigare riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet. Mats är waldorflärare och friskoleentusiast och har också varit rektor och kommunalråd i Södertälje. Han har också drivit behandlingshem för kvinnor i kris. Mats är förälder till utflugna barn och bor med fru och katt på Mörkö i Södertälje kommun.
Tillbaka
Publicerad: 1 april 2011