Coachning i skolan kretsar liksom i idrottsvärlden kring saker som rätt ansats, vad som tidigare gett framgång, vilka muskler är starka och vilka behöver tränas upp. Eller kring utmaningar och tydliggöranden kring vad man är redo att ta sig an nästa gång man ställs inför något som känns svårt. Anna Karin Oskarsson, som själv coachats som lärare, är idag själv skolcoach och skriver om ämnet i sin gästkrönika.
När jag arbetade som lärare tänkte jag ofta på hur skolan ska utvecklas och vem som ska göra det. Och efter att själv ha prövat coachning – något som vi hör talas om allt oftare - bestämde jag mig för att ta reda på mer om hur coachning som verktyg och förhållningssätt kunde utveckla skolan. Idag är jag själv skolcoach.
För pedagoger och skolledare finns flera fördelar med att tänka som coacher och ha ett coachande förhållningssätt gentemot medarbetare och elever. Arbetsglädjen för både skolpersonal och elever ökar när alla ges större möjligheter att hitta ny motivation i arbetet och kunskapen om hur man bättre hjälper varandra att komma framåt utvecklas. Lärandet förbättras eftersom fler individer, såväl lärare, ledare och elever, lättare kan se vad de faktiskt kan och vad som driver dem. Verksamheten blir effektivare eftersom mål ofta görs tydigare och individer ser de individuella vägarna som leder fram till målen mer klart.
Anna-Karin Oskarsson
Den individuella coachningen för skolledare handlar om att få hjälp med att sätta upp en tydlig målbild för sitt ledarskap. Hur vill jag vara som ledare? Vart är jag på väg och varför? Många skolledare upplever att den tydligare målbilden hjälper dem att sortera bort mindre viktiga detaljer och att den minimerar brandutryckningarna, då en klarare målbild ger bättre fokus och en tydligare blick framåt. Skolledarna har en central roll vad gäller att etablera en coachande kultur på skolan. Dels som förebilder i coachande förhållningssätt, men även i att hålla utvecklingsprocessen vid liv.
Den största och viktigaste uppgiften för skolan i dag tycker jag är att utveckla den löpande dialogen mellan lärare och elever för att främja ett bättre, mer individanpassat lärande i vardagen. Framgång i skolarbetet förutsätter en ständig utvärdering och återkoppling av de handlingar och ansträngningar eleven gjort. Liksom i idrottsvärlden kretsar frågorna kring saker som rätt ansats, vad som tidigare gett mig framgång, vilka muskler är starka och vilka behöver jag träna lite mer - eller kring utmaningar och tydliggöranden kring vad jag är redo att ta mig an nästa gång jag ställs inför något som känns svårt eller ouppnåeligt. Varje individ stimuleras att utveckla sina egna tankar kring sitt lärande, till att ta ansvar och hitta sina egna svar och lösningar.
När pedagoger får coachning eller hjälper varandra med ett coachande förhållningssätt sker det inom ramarna för yrkesrollen. Ur ett organisationsperspektiv kan det bli speciellt effektivt om en hel skola arbetar med gemensamma områden inom vilka man vill utvecklas. Ur ett individperspektiv ges fler redskap att hitta ny motivation, övervinna hinder och utvecklas i sin yrkesroll på ett tydligare sätt. Pedagoger uppmuntras också att samarbeta mer, något som gynnas av det coachande förhållningssättet.
Coachning och coachande förhållningssätt ger skolledare, lärare och elever en bättre plattform att växa från.
Anna-Karin Oskarsson
Anna-Karin Oskarsson har arbetat som grundskollärare i tio år och har därefter utbildat sig vidare till certifierad coach och driver idag Skolcoacherna. Hon har också efter lärartiden tagit en examen i yrkespedagogisk utbildningsledning.
anna-karin@skolcoacherna.se
Tillbaka
Publicerad: 31 maj 2010