REPLIK | Tyvärr finns en risk för orättvisa betyg, men det har andra orsaker än vinstintresse, skriver Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund i Värmlands Folkblad
Kenneth Johannesson (S) ifrågasätter om redovisade provresultat och betyg verkligen kan användas som bevis för skolelevers resultat och misstänker att vinstintresse hos vissa skolor påverkar betygen. Tyvärr finns en risk för orättvisa betyg, men det har andra orsaker.
Befintlig forskning visar att det finns en tendens till betygsinflation, där eleverna totalt sett har fått höjda genomsnittsbetyg, samtidigt som de enligt internationella undersökningar presterar sämre. Detta är givetvis ett problem, som bland annat beror på betygssystemets utformning, där det har visat sig svårt att bedöma i vilken utsträckning eleven har nått de olika målen.
Men att omotiverat höga betyg enbart skulle bero på vinstintresse hos skolorna är en alltför enkel förklaring, eftersom både kommunala och fristående skolor tycks ha drabbats av samma tendens. Redan före friskolornas tid förekom också att vissa skolor regelmässigt satte högre betyg än vad som motsvarades av elevernas resultat på de nationella proven, trots att det inte rådde samma konkurrenssituation mellan skolor då som det gör nu.
Så länge det är betygen som avgör vilken högre utbildning eleven får tillträde till är det mycket viktigt att de sätts så rättvist som möjligt. Här måste skolpolitikerna och myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen ta sitt ansvar och se över hur betygssättningen går till. Vi kan bara hoppas att det nya betygssystemet som nu införs kommer att minska orättvisorna mellan skolor och elever.
Betyg kan vara en viktig, men långt ifrån den enda mätaren på kvalitet. Många skolor redovisar själva olika typer av mätningar och undersökningar för att informera om sin verksamhet, men det finns i dag inget samlat regelverk för hur det ska gå till. Därför är det oerhört viktigt att ett nationellt system för utvärdering av skolors kvalitet tas fram, så att elever och föräldrar får ett bättre underlag inför valet av skola och så att skoldebatten kan föras på sakliga grunder.
Carl-Gustaf Stawström
Kanslichef, Friskolornas riksförbund
Tillbaka
Publicerad: 19 september 2011