DEBATT | Alltför ofta får det fria skolvalet, eller till och med friskolorna direkt, skulden för betygsinflationen. En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund framgår det att problemet faktiskt är mindre på fristående skolor, samtidigt som öppenheten inför de problem som finns är större, skriver Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund, på Newsmill på torsdagen.
Betygsinflationen är ett problem som påverkar alla, eftersom betygen är direkt avgörande för vem som ska få tillträde till högre studier. Ett omotiverat högt betyg kan också invagga eleverna i en falsk trygghet, som kan leda till ett tufft uppvaknande den dag de behöver sätta sina kunskaper på prov i arbetslivet eller på en högre utbildning. Med fler prov, oberoende rättning och krav på korrelation mellan provresultat och betyg kan mycket av dagens problematik åtgärdas.
Alltför ofta får det fria skolvalet, eller till och med friskolorna direkt, skulden för betygsinflationen. En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund (Betygssättning under påverkan, publicerad den 17 november 2011) visar att problemen med att lärare medvetet sätter för höga betyg är något som både fristående och kommunala skolor måste hantera. Om man läser rapporten lite närmare framgår det att problemet faktiskt är mindre på fristående skolor, samtidigt som öppenheten inför de problem som finns är större.
Enligt undersökningen uppger 43 procent av lärarna i kommunala skolor att de någon gång har satt för höga betyg i sin nuvarande anställning, medan 36 procent av lärarna i friskolor har gjort det. När de tillfrågas om den egna skolans betygsnivå anger 26 procent av lärarna i kommunala skolor och 21 procent i friskolor att betygen som sätts på deras skola generellt sett är för höga i förhållande till betygskriterierna.
Av de lärare som har uppfattningen att deras skola har för hög betygsnivå har 51 procent påtalat det för skolledningen i kommunala skolor, 73 procent i friskolor. Av dem som har påtalat problemet för sin skolledning uppger 40 procent att det har lett till åtgärd i kommunala skolor, 51 procent i friskolor. Medvetenheten om och beredskapen för att åtgärda problem med för höga betyg är alltså klart högre i friskolorna, både på lärarnivå och hos skolledningen.
Bland de åtgärder som skolor vidtagit nämner ungefär hälften av lärarna i Lärarnas Riksförbunds undersökning att skolledningen på olika sätt har initierat diskussioner kring betygsättning och tolkning av betygskriterier. Andra insatser som nämns är fortbildning, sambedömning, jämförelser med andra skolor samt statistisk uppföljning. En stor andel av alla skolor bedriver alltså ett aktivt arbete för att motverka orättvisa betyg, men inte alla, trots att det borde vara en självklarhet för varje seriös skola och huvudman.
Andelen lärare som säger att rektor/huvudman försökt påverka deras betygsättning är ungefär densamma i kommunala skolor och i friskolor (19 respektive 18 procent). Att skolledningen utövar påtryckningar för att höja betygen är givetvis oacceptabelt. Här finns all anledning att sätta in kraftigare åtgärder för att stötta lärarna i deras yrkesutövning och ge dem bättre verktyg att stå emot, oavsett om det är rektor, föräldrar eller elever som försöker påverka betygen.
Genom nationella prov i fler ämnen och en oberoende rättning av samtliga prov, inte bara genom stickprov, som Jan Björklund nöjer sig med, blir bedömningen mer likvärdig. Lärarnas riksförbund har fört fram ett kreativt förslag om att skolorna helt enkelt kan byta prov med varandra. Genom avidentifiering av proven blir processen ännu mer rättssäker. I kombination med ett krav på att skolans totala betygsnivå måste korrelera med provresultatet kan vi äntligen komma ifrån alla anklagelser - grundade eller ogrundade - om glädjebetyg, och ett högt snittbetyg i en klass eller på en skola blir i stället ett rättvist kvitto på att undervisningen har gett resultat.
GUNVOR ENGSTRÖM
Ordförande, Friskolornas riksförbund
Tillbaka
Publicerad: 2 december 2011