DEBATT | Rapporter om att risken för skolkonkurser ökar när gymnasieeleverna blir färre kan göra elever osäkra. Men hittills är det på de kommunala gymnasierna som eleverna minskat. Det skriver Gunvor Engström, ordförande, och Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund på Newsmill idag.
Inför årets skolstart skriver tidningarnaom att risken för skolkonkurser ökar när antalet elever minskar. För den som går i gymnasiet, eller snart ska välja en utbildning, kan det kännas osäkert. Tänk om min skola går i konkurs? Är det tryggare att välja en kommunal skola?
Antalet skolelever varierar över åren och den svenska skolan har också tidigare fått anpassa antalet utbildningsplatser. Mellan mitten av 1980-talet och mitten av 1990-talet minskade antalet ungdomar i 16-18-årsåldern med över 50 000. Nu är vi mitt i en ny period av sjunkande elevsiffror, från nästan 402 000 ungdomar år 2008 till 291 000 år 2017, då siffrorna åter kommer att vända uppåt.
Det totala antalet gymnasieelever har sedan läsåret 2009/10 redan minskat med över 40 000 elever, men det har fram till i år knappast märkts i friskolorna, som har fortsatt växa, och fått fler elever för varje år. Läsåret 2011/12 gick 24 procent av samtliga ungdomar i ett fristående gymnasium. Det är i stället hittills de kommunala skolorna som har fått ta minskningen. Antalet kommunala gymnasieskolor har under de senaste tre åren minskat från 509 läsåret 2008/09 till 485 det senaste läsåret, en nettominskning på hela 24 skolor.
Under samma period har 12 fristående gymnasieskolor lagts ner på grund av konkurs, varav sju skolor med 333 elever som tillhörde samma koncern, som förra hösten tvingades lägga ner nästan genast efter att de hade startat, efter att Skolinspektionen konstaterat brister. Under de senaste tre åren har totalt 792 elever i gymnasieskolan drabbats av att skolan de gått i lagts ner på grund av konkurs. Det motsvarar mindre än en procent av samtliga elever på fristående gymnasier (94 060 under senaste läsåret). Regelverket har dessutom skärpts, i form av en etableringskontroll som görs i maj/juni samma år som verksamheten ska starta. Därmed kommer fall som med koncernen ovan att kunna undvikas i fortsättningen.
I debatten har det ibland hävdats att friskoleföretagen verkar på en riskfri marknad med säkra intäkter. Det är inte, och har aldrig varit, sant. Fördelen för skolorna, jämfört med många andra branscher, är att det minskade elevunderlaget har varit lätt att förutse och att långsiktiga ägare har kunnat förbereda sig i god tid. Tidigare års vinster kan nu plockas fram för att täcka tillfälliga underskott. Flera skolhuvudmän som tidigare bara hade gymnasier har också utökat sitt utbud, med grundskolor eller vuxenutbildning, för att sprida risken och säkra ekonomin. Grundskolorna är nu den del av Friskolesverige som ökar snabbast.
En konkurs behöver inte betyda att skolan läggs ner. Ofta kan en ny ägare ta över och driva verksamheten vidare. Men om en nedläggning inte kan undvikas, oavsett om skolan är kommunal eller fristående, är det viktigt att hjälpa de elever som drabbas, så att de kan gå vidare och slutföra sin utbildning på ett bra sätt. Koncernen som tvingades lägga ner nästan genast är inte bara ett exempel på en misslyckad satsning, som givetvis var olycklig för elever och personal, utan visar också att dagens system, med en kombination av myndighetskontroll och elevernas fria val fungerar. De som inte erbjuder god kvalitet i utbildningen rensas ut, medan de seriösa aktörerna blir kvar och kan fortsätta vara med och utveckla den svenska skolan.
Gunvor Engström, ordförande Friskolornas riksförbund
Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund
Tillbaka
Publicerad: 3 september 2012