Bakgrund
Friskolorna har under åren sedan Riksdagen beslutade om friskolereformen 1992 gett väsentliga bidrag till mångfald, valfrihet och förnyelse i den svenska skolan. I dag har Friskolornas riksförbund ca 850 medlemmar. Friskolorna rymmer olika idéer om vad som ger en bra skola, hävdar skilda uppfattningar om pedagogik och drivs eller har startats av eldsjälar med bestämda egna övertygelser. Deras drivkraft kommer inte från stat och lag utan från egen erfarenhet, inspiration och hållning.
Tillsammans erbjuder friskolorna alternativ för föräldrar och elever. De kan utan kostnad välja den skola som de bedömer bäst för barnen och deras framtid. Skolverkets nationella prov visar att friskolorna som helhet uppnår resultat som överträffar snittet för svenska skolor. Med den ökade betydelse friskolorna har fått för den svenska skolan finner vi det angeläget att friskolorna fortsätter att ligga i framkant av skolutvecklingen i Sverige. Som företrädare för friskolorna vill vi aktivt främja kvalitet och en medveten etisk hållning till skolansvaret, oavsett huvudman. Från den grunden har dessa riktlinjer för vad som bör prägla våra skolor arbetats fram.
Förhållningssätt
Eleverna kommer främst. I centrum för varje friskola måste stå omsorgen om varje enskild elev, dennes rätt till trygghet, kunskapsutveckling och personlig växt.
Ansvaret att driva en skola måste tas seriöst. Inget är viktigare för föräldrar än barnen och deras livschanser. Den som ger ett erbjudande om utbildning måste göra allt för att svara upp mot de krav på kompetens och ambition som ansvaret medför. Varje huvudman för en skola har att följa och främja kvalitet samt verka för en solid bas för utbildning och fostran. Till den hör att säkra en stabil finansiell grund för långsiktig verksamhet. Huvudmannen har ett ansvar för att bemanna skolan med personer som har erforderlig kompetens för sina uppdrag och att ge dem förutsättningar att uppnå goda resultat.
Lagar och förordningar ska följas. Friskolorna verkar under skollagen, med åtföljande förordningar. Andra lagar, som de om arbetsmiljö och aktivt arbete mot diskriminering, har också stor tyngd i skolan. Friskolors huvudmän och rektorer ska visa genuin vilja att följa rådande offentliga regelverk, sådant det fastställts i demokratisk ordning. Det hindrar inte att meningsbrytningar kan uppstå i förhållande till myndigheter som söker tolka innebörden av lagarna. Självfallet ska friskolor också kunna arbeta för ändrade lagar och lagtolkningar. I en konstruktiv brytning mellan lagstiftning, praktik, förnyelse och opinionsbildning drivs utvecklingen framåt.
Sanning och ärlighet ska prägla allt agerande. Det innebär bland annat att varje skolledning och huvudman ska verka för elevers rättssäkerhet, till exempel genom korrekt betygsättning. Det får heller inte finnas ”dubbla agendor”, att man inför myndigheter och omvärld låtsas stå för en linje som inte är den reella i praktiken.
Relevant marknadsföring. Information till föräldrar och elever, en självklar del av att göra det egna utbildningserbjudandet känt, ska handla om skolan och utbildningen. Försök att ”köpa” elever med förmåner och erbjudanden som inte rör skolans kärna ska inte förekomma. Detta gäller självfallet även för kommunala skolor, varför gemensamma riktlinjer för etisk marknadsföring av skolor har utarbetats av Friskolornas riksförbund och SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Öppenhet mot omvärlden och konstruktiv samarbetsvilja. Friskolor bör visa positiv vilja att delta i samarbete med kommuner, universitet och det civila samhället, när initiativ från andra också är präglade av positiva avsikter, samt själva sträcka ut händer till samarbete för elevernas bästa. Friskolorna ska medverka till att Sverige utvecklar goda mätinstrument för skolors resultat samt att kvalitetstal för svenska skolor redovisas i en form som är allmänt tillgänglig och lätt tolkningsbar.
Huvudmannen för en skola måste stå upp tydligt och ta ansvar för verksamheten. Ledningsproblem som drabbar eleverna måste åtgärdas. Start av en ny skola ska hanteras så att skolan fungerar väl redan första terminen. För det, fåtal, fall där en skola måste avvecklas, har huvudmannen att agera så att eleverna får bästa möjliga stöd och tid för att övergå till annan skola. De får inte lämnas vind för våg. Huvudmannen ska ge tidig och klar information till myndigheter och medier.
Etiskt råd
Det är viktigt för den samlade friskolerörelsen att följa hur de förhållningssätt som här angetts tillämpas i praktiken. Som ett led i detta inrättar Friskolornas Riksförbund ett Etiskt råd. Rådet ska bestå av tre externa ledamöter som gjort sig kända för skolkunnande och personlig integritet. Rådet kan ta upp de frågor och händelser som ledamöterna finner angelägna samt ge ledning till styrelsen för Friskolornas Riksförbund i dess arbete för att upprätthålla det förhållningssätt i friskolekretsen som angetts ovan. I det fall styrelsen skulle, stadgeenligt, överväga uteslutning av en medlem som grovt åsidosatt det etiska förhållningssätt som ett medlemskap innefattar, bör styrelsen höra det Etiska rådet. Rådet tillsätts av styrelsen.
Stockholm, 16 april 2010
Friskolornas riksförbund
Tillbaka
Publicerad: 25 februari 2011