Aktuella uppgifter från Skolverket visar på ett ökande antal elever som lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg/kunskaper för att kunna antas till gymnasiets nationella program. Behovet av bättre skolor är således fortsatt mycket stort i Sverige.
Sedan höstterminen 1994 har flera hundra nya friskolor etablerats runt om i landet. De allra flesta av de nya skolorna har klarat sig mycket bra. Elever och föräldrar som var intresserade av bättre och annorlunda skolor har funnit vad de sökt efter.
Glädjande nog är viljan att starta och driva skolor fortfarande mycket stark. I höst öppnar drygt 80 nya friskolor portarna för elever och föräldrar.
Friskolor måste vara bra skolor för att överleva. Varenda elev på varje friskola är resultatet av ett aktivt och personligt val att studera på just den skolan. För att eleverna ska stanna kvar på skolan krävs sedan att var och en av dem väljer att stanna kvar. Dåliga friskolor har därför inte särskilt goda överlevnadsprognoser. Det ska de heller inte ha. Ingen är betjänt av att dåliga kommunala skolor ersätts av dåliga friskolor.
Omdömet ”bra skola” är å ena sidan väldigt subjektivt. Vi människor är inte trädda på ett och samma snöre. Det som uppfattas som en bra skola av den ene, passar inte den andre. Vi gillar och ogillar små skolor, stora skolor, praktiska skolor, teoretiska skolor, skolor med forsknings- och självstudieprofiler, skolor med katederundervisning, språkskolor, kulturskolor, matteskolor, glesbygdsskolor och etniska skolor. Mångfalden av skolor ökar sannolikheten för att var och en finner en skola som han/hon tycker är bra.
”Bra skola” är å andra sidan ett objektivt begrepp. Staten gör nu vad den kan för att skärpa kraven på vad som konstituerar en bra skola. I höst ska kunskaperna i svenska, svenska som andraspråk och i matematik testas på eleverna i tredje klass. Varje skola är därefter skyldig att organisera stödundervisning som leder till bättre resultat för de elever som av olika skäl inte hänger med i svängarna. En objektivt bra skola är en skola som ser till att alla elever ges fullgoda chanser till kunskapsutveckling.
Det är bra att staten skärper kraven på skolornas resultat. Men staten ska hålla fingrarna borta från hur skolorna arbetar för att nå goda resultat. Friutrymmet för våra subjektiva uppfattningar om vad en ”bra skola” är, har vital betydelse för vars och ens chans att åstadkomma goda studieresultat.
I övrigt har hösten inletts med att en av kvällstidningarna driver kampanj mot ”Elitskolorna” – d v s friskolorna. Med hjälp av hårt skruvade undersökningar försöker tidningen sätta skandalstämpel på friskolorna. Friskolorna sägs vara till för samhällets elit. Med tanke på friskolornas fortsatt starka expansion och dragningskraft får vi väl i så fall vara glada för att Sveriges elit växer för var dag som går…
Friskolor är oftast bra skolor och därför en tillgång för Sverige. Problemet är alla dåliga skolor som inte ger eleverna kunskaper och livschanser.
Widar Andersson, politisk redaktör Folkbladet Östergötland
Tillbaka
Publicerad: 25 augusti 2008