Sedan Cornelia Söderman läste lärarlyftskursen ”Inspirerande NO” har hon fått många nya idéer om hur hon ska intressera barnen för NO-ämnet. (Foto: Marja Beckman)
Lärarlyftet, regeringens satsning på att fortbilda lärare har hittills inte lockat så många fristående skolor. Ett undantag är Lännersta skola och Johannes Petri skola, där både rektor och lärare upplevde Lärarlyftet som just ett riktigt lyft. Tack vare disciplin, hårt arbete och gott samarbete mellan kollegor blev fortbildningen heller inte så kostsam.
Värt att satsa på
– Man får vara beredd på att det kommer att vara tufft, men har man drivkraften så fungerar det! säger Cornelia Söderman och det går inte att ta miste på att hon är nöjd med sin fortbildning.
Hon är 1-6-lärare vid Lännersta skola i Saltsjö-Boo utanför Stockholm och har på deltid läst lärarlyftskursen ”inspirerande NO” i två terminer vid Stockholms universitet. Den kursen vänder sig egentligen till 6–9-lärare, men Cornelia tycker ändå att hon har lärt sig mycket som hon kan använda i sitt arbete.
– Med hjälp av kursen kan jag redan nu förbereda eleverna för en fortsatt lyckad skolgång, säger hon och berättar vidare om alla nya idéer hon har fått, bland annat att bygga en NO-verkstad till barnen.
Ingela Sahl Almqvist är rektor i Lännersta skola och systerskolan Johannes Petri skola. På Lännersta skola går barn från förskoleklass upp till årskurs 5 medan Johannes Petri skola har elever från förskolan ända upp till årskurs 9.
Sedan Cornelia Söderman läste lärarlyftskursen ”Inspirerande NO” har hon fått många nya idéer om hur hon ska intressera barnen för NO-ämnet.
Skolornas huvudman är Pysslingen, en stor aktör för fristående skolor med ett 80-tal förskolor och skolor i Stockholms län, Mälardalen och Skåne. Informationen om Lärarlyftet kom centralt från Pysslingen och Ingela Sahl Almqvist spred den vidare till sina medarbetare.
– Lärarna fick lämna in förslag på vad de ville läsa. Sedan fick jag avgöra om det gynnande skolan, inte bara individen, säger Ingela Sahl Almqvist och tillägger att alla förslag som kom in var bra för skolan.
– Jag kom med flera förslag, berättar Cornelia Söderman. Jag hade ett professionellt behov av att fylla på med engelska, sedan ville jag läsa NO, det var det som stod högst på min lista. Dessutom ville jag lära mig mer om IT, men vi kom tillsammans fram till att NO var bäst för mig.
Möjlighet till breddning
Paula Persson läste engelska inom Lärarlyftet eftersom hon inte tror att hon kommer att orka vara idrottslärare på heltid fram till pensionen. (Foto: Marja Beckman)
Idrottsläraren Paula Persson ville fortbilda sig genom Lärarlyftet för att ha en grund inför framtiden.
Paula Persson läste engelska inom Lärarlyftet eftersom hon inte tror att hon kommer att orka vara idrottslärare på heltid fram till pensionen.
– Jag tror inte att jag orkar med att bara vara på idrottsgolvet tills jag är 65, säger hon.
Sedan förra hösten läser hon därför en distanskurs i engelska vid Högskolan i Gävle inom ramen för Lärarlyftet. Kursen gav kompletterande kunskaper i didaktik.
– Det är vanligt att idrottslärare inte orkar tills de är 65, det är ett så fysiskt tungt jobb, så det är en investering för arbetsgivaren att vidareutbilda personalen, säger Ingela Sahl Almqvist.
Paula har gjort tillfälliga inhopp som engelsklärare, men har fortfarande kvar sin tjänst som idrottslärare. Hon funderar dock på att integrera engelskan i idrotten, till exempel genom att tala engelska på vissa lektioner.
Innan Ingela blev rektor på Pysslingens skolor arbetade hon i tio år på en kommunal skola. Hon tycker att det är svårt att ta fram några generella skillnader mellan att arbeta på en kommunal eller en privat skola.
– Jag kan bara tala för de skolor jag har arbetat på, och här upplever jag att jag har en större frihet som rektor än jag hade på den kommunala skolan. Pysslingen satsar mer på fortbildning för lärare. Den kommunala skolan var så styrd av opinionen. Om det står mycket i media om ett speciellt antimobbingprogram måste alla utbildas i det, trots att just den skolan kanske egentligen behöver något annat.
Bra investering för framtiden
Skolverkets statistik visar emellertid att betydligt färre lärare från fristående skolor än kommunala skolor deltar i Lärarlyftet. En bidragande, trolig orsak är det ekonomiska avbräck som det innebär att låta sina anställda vara studielediga med 80 procent av lönen, samtidigt som man måste ta in en vikarie. I tider av lågkonjunktur kämpar många för att hålla den dagliga verksamheten flytande.
Ingela Sahl Almqvist tycker ändå att det är viktigt att se långsiktigt.
Idrottsläraren Paula Persson, rektorn Ingela Sahl Almqvist och 1-6-läraren Cornelia Söderman vid Johannes Petri och Lännersta skola tycker att Lärarlyftets kurser gav dem väldigt mycket. (Foto: Marja Beckman)
– Lärarlyftets kurser är en klok och lönsam investering ur både verksamhets- och personalsynpunkt. Det är dels ett sätt att behålla goda medarbetare – risken är annars att lärare som vill utvecklas går vidare till en ny arbetsplats – och det är svårt och kostsamt att hitta nya medarbetare. Det är också bra för den pedagogiska verksamheten att ha lärare som får ökade kunskaper och får träffa lärare från andra skolor. Det går att organisera på ett sätt som inte är så kostsamt, om man disponerar om i schemat och hjälps åt.
Både Cornelia Söderman och Paula Persson har läst sina kurser på deltid. Cornelia har studerat utan löneavdrag och
Idrottsläraren Paula Persson, rektorn Ingela Sahl Almqvist och 1-6-läraren Cornelia Söderman vid Johannes Petri och Lännersta skola tycker att Lärarlyftets kurser gav dem väldigt mycket.
personalen har hjälpts åt och vikarierat åt varandra. Schemat disponerades om så att Cornelia kunde vara mer ledig när hon hade mycket att läsa.
– Jag försökte hitta nya vägar att vara ännu mer effektiv när jag var på arbetsplatsen. Sedan fick jag lära mig att jobba smartare i stället för hårdare, säger hon och menar att det fungerade tack vare ett gott samarbete med kollegor och familj.
Paula arbetade halvtid medan hon läste kursen inom Lärarlyftet. Det fungerade tack vare att hon som idrottslärare är van vid att organisera och strukturera.
Skräddarsydda utbildningar anpassade efter lärares behov
En stor fördel med Lärarlyftets kurser var att de kunde anpassas till deltagarnas behov. Det underlättade omvandlingen från teori till praktik och gjorde det lätt att applicera kursinnehållet i den dagliga verksamheten på skolan. Dessutom var det mycket givande att träffa andra yrkesverksamma lärare. Paula och Cornelia har fortsatt att hålla kontakt med sina gamla kurskamrater.
– Vi ska snart ha en återträff och göra en muntlig återkoppling till våra uppgifter, berättar Cornelia.
– Vi var något mindre seriösa, vi avslutade vår kurs på en engelsk pub, skrattar Paula.
Text och foto: Marja Beckman
Tips till dig som är skolledare vid en fristående skola:
- Ta del av kursutbudet, antingen Skolverkets köpta kurser som bara är till för yrkesverksamma lärare (www.skolverket.se/fortbildning) eller reguljära kurser via studera.nu
- Sprid information om Lärarlyftet till lärarna (www.skolverket.se/fortbildning)
- Ta emot önskemål om fortbildning från lärarna
- Överväg om lärarnas önskemål om fortbildning gynnar skolan
Info om höstterminen 2010:
- Kurskatalog för Skolverkets kurser publiceras 1 mars på www.skolverket.se/fortbildning
- Ansökan sker 15 mars-15 april
Länkar:
www.skolverket.se/fortbildning
Tillbaka
Publicerad: 26 januari 2010