För Friskolornas Riksförbund har 2008 varit ett år av inre kraftsamling och intensiv utåtriktad aktivitet. Tack vare höjningen av medlemsavgifterna har kansliet nu kunnat ges full bemanning med en jurist, en ekonom, en informatör samt kanslist. Kansliets arbete präglas av gott samarbete och harmoniska förhållanden. Det är min förhoppning att Friskolornas riksförbunds medlemmar får den service och det stöd de efterfrågar.
Förbundets arbete för att genom opinionsbildning och påverkan av den politiska beslutsprocessen främja medlemmarnas intressen har gett betydelsefulla resultat. Den statliga utredningen Lika villkor har i ett delbetänkande landat i förslag som vi eftersträvat och välkomnar. Utifrån principen att alla skolor ska behandlas lika, och rättvist, anges klara regler för vad den kommunala skolpengen ska innehålla och hur informationen till skolorna ska ske. Minst lika viktigt är att utredningen föreslår att fristående skolor ska kunna klaga till domstol genom så kallade förvaltningsbesvär om de anser sig felaktigt behandlade i kommunernas beslut.
Proposition i ämnet väntas komma i början av nästa år. Vi har gott hopp om att den ska följa utredningens huvudlinjer och samtidigt ta hänsyn till de synpunkter vi lämnar i förbundets remissvar. Det senare förstärks av att vi kunnat nå enighet med Sveriges Kommuner och Landsting i de flesta frågor, dock icke fullt ut när det gäller rätten till förvaltningsbesvär. Enigheten demonstrerades vid det seminarium om Lika villkor som Friskolornas riksförbund arrangerade i maj där företrädare för SKL och flera politiska partier deltog.
Gymnasieutredningens förslag blev däremot en besvikelse. Den ville slopa alla specialutformade program och införa ett system med nationella och regionala råd som skulle styra gymnasiernas programinriktning. Friskolornas riksförbund gick i sitt remissvar starkt emot denna reglering som enligt vår mening strider mot grundtanken i 1993 års skolreform om valfrihet och mångfald i det svenska gymnasiet. Efter en hel del arbete från kansliets sida kunde förbundet tillsammans med andra intressenter i ett gemensamt uttalande visa på de negativa konsekvenserna för elevernas utbildningsval och skolornas utveckling. Bakom uttalandet, som presenterades vid ett seminarium i riksdagshuset den 9 december, står även SKL, Svenskt Näringsliv, Riksidrottsförbundet och Sveriges Elevråd.
Regeringens stora satsning på lärares fortbildning, det så kallade Lärarlyftet, har inte fått önskat genomslag i praktiken för friskolorna. Delvis beror det på att tilldelnings- och ersättningsregler överarbetats och dessutom utformats helt med inriktning mot större kommuner. I många fall har det gjort det svårt både för friskolor och mindre kommuner att låta sina lärare ta tjänstledigt för högskolestudier. Friskolornas riksförbund har bearbetat både regering och myndigheter för att få en ändring till stånd. Besked har nu kommit om en mindre stelbent tillämpning från 2009 med bland annat en garanterad minimitilldelning och vissa möjligheter att erhålla ersättning i efterhand. När systemet utvidgas till att även omfatta förskollärare har vi indikationer att intresse snarare än storlek kommer att styra tilldelningen av högskolepoäng. Vi ser det som en framgång.
Under nästa år kommer således riksdagen att fatta ett antal beslut som är viktiga för friskolorna. Dessutom landar bland mycket annat Skollagsberedningens betänkande om en ny skollag, på cirka 1600 sidor, och utredningsförslag om auktorisation av lärare på Friskolornas riksförbunds agenda samtidigt som vi säkert får se konsekvenser av arbetet i den nya myndigheten Statens Skolinspektion. Så förbundets styrelse och kansli väntar sig ingen arbetsbrist.
Till slut, förbundets hemsida har under år 2008 blivit en allt mer använd - och, hoppas jag, även mer användarvänlig - kommunikationskanal till våra medlemmar och till omvärlden. Kansliet tar gärna emot synpunkter på hur den och vårt nyhetsbrev kan ytterligare utvecklas.
God Jul och Gott Nytt År!
Kjell-Olof Feldt
Tillbaka
Publicerad: 17 december 2008