Under den senaste tiden har det förekommit uttalanden kring den nya skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen, som har tolkningsföreträde av vad lagen anger, tog under våren fram en intern bedömningspromemoria för sin tillsyn av skolor. Dokumentet har fått sin spridning genom Svensk biblioteksförening och Nationella Skolbiblioteksgruppen tillsammans med ett brev riktat till alla skolledare i landet. Förbundet har reagerat på några av de uttalanden som gjorts med hänvisning till promemorian.
Nu har Skolinspektionen kommit ut med ett särskilt informationsblad om sin tolkning. Den bifogas här tillsammans med följande kommentarer.
Vad gäller och vad behöver man tänka på?
Skollagens krav framgår av 2 kap. 36 § som anger att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Någon motsvarighet har tidigare varken funnits för fristående eller kommunala skolor.
I skollagen finns däremot inte en tydlig definition på vad som kännetecknar just ett skolbibliotek. Den vägledning man kan få finns i lagens förarbeten, där det bland annat framgår att ”med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med syfte att stödja elevernas lärande”. I förarbetena framhålls också att ”organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel och tillgången till detsamma ska kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna vid varje skola”.
Det finns dessutom några skrivningar i bibliotekslagen om vad skolbiblioteken i olika avseenden ska ägna särskild uppmärksamhet åt.
Frågorna man då ställer sig är vad detta i praktiken kommer att innebära, vilka krav kommer Skolinspektionen att ställa i samband med tillsyn, hur flexibel kommer man att kunna vara?
Man kan konstatera att Skolinspektionens bedömningspromemoria ger tydlig anvisning om att, trots lagens och förarbetenas uttalanden om flexibilitet, kraven stramas upp utifrån vissa grundläggande krav som alla skolor måste uppfylla för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen sammanfattar kraven i följande tre punkter:
Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Man kan utifrån detta dra vissa slutsatser. Det finns inte något uttalat krav på att det ska finnas skolbibliotekarier. Det är viktigt att man som huvudman funderar kring hur man definierar ”sitt skolbibliotek” utifrån kraven och med hänsyn till hur det ser ut i den egna verksamheten. Kravet på fysisk närhet till ett skolbibliotek och dess funktion är tydligt angivna. Det kommer inte att vara möjligt att enbart hänvisa till att man har ett närliggande folkbibliotek som besöks vid behov eller att man har bokhyllor med t.ex. klassuppsättningar eller motsvarande - här behöver man tänka vidare utifrån kraven i sin helhet. En viktig del är hur skolbiblioteket också används i den pedagogiska verksamheten. När det gäller att möta upp kravet på tillgång till skolbibliotek i lokaler kommer det att finnas möjlighet att gå samman med en annan eller andra skolor. Andra möjliga lösningar med hjälp av t.ex. informationstekniken lyfts också fram för små skolor som av geografiska skäl inte har möjlighet att samverka med andra. Till slut handlar det om den bedömning som Skolinspektionen gör i samband med tillsyn av verksamheten. Det är då man får kvittot på om man uppfyllt kraven eller inte.
Mariette Dennholt
Förbundsjurist
Ladda ner
Skolinspektionens informationsblad (Pdf)
Tillbaka
Publicerad: 5 oktober 2011